Ökad hälsa i arbetslivet - Statens folkhälsoinstitut

56 målområde 4
från de flesta medlemsstaterna samt Island, Norge, Rumänien och Bulgarien. Se vidare
http://www.enwhp.org/.
Nationella aktörer
Det finns ingen myndighet under regeringen som har ett direkt ansvar för ett arbetsliv som
syftar till att upprätthålla goda möjligheter till återhämtning mellan arbetspass samt att
stödja en bra balans mellan individernas åtaganden i arbetslivet och livet i övrigt.
Arbetslivsinstitutet och Institutet för psykosocial medicin (IPM) med flera utvecklar och
sammanställer kunskap inom området. Myndigheter som närmast berörs är Arbetsmiljöverket,
Arbetsmarknadsverket och Försäkringskassan. Arbetsmarknadens parter har viktiga
roller, särskilt arbetsgivarna. Företagshälsovården och en utvecklad personalstödfunktion
kan vara viktiga resurser för parterna.
Utvecklingsbehov/förslag
Mycket talar för att det finns behov av ett eller flera samordnade mål för flera politikområden
angående balansen mellan arbetsliv och övrigt liv.
Arbetsmiljöverket (AV)
AV har en viktig roll i strävandena att anpassa arbetsförhållanden till individens förutsättningar.
Men verket kan knappast ha ansvar för hela livspusselproblematiken; i vilken
fysisk och psykisk form arbetstagarna kommer till jobbet bestäms av deras kapacitet, fritidsaktiviteter,
familjekrav, fysisk aktivitet, levnadsvanor, möjligheter till avkoppling, vila
och sömn med mera. I avsnittet om Arbetsmiljöverket under 2.4 finns vissa resonemang
som kan ha relevans även här.
Arbetslivsinstitutet (ALI)
Insatser som påverkar bestämningsfaktorn
ALI har en viktig roll för kunskapsuppbyggnad och spridning av kunskap. Ett intressant
forskningsprojekt med stor relevans för detta område är Moderna arbets- och livsvillkor
för kvinnor och män (MOA). Syftet med studien var att utveckla forskningsmetoder
anpassade till dagens arbets- och livsvillkor. Resultaten består av ett omfattande kunskapsunderlag
om enkätfrågors kvalitet och förslag på analysmodeller för hur sambanden
mellan arbets- och livsvillkor och hälsa kan studeras. Projektet har också resulterat i bred
och omfattande kunskap om arbetsförhållanden för män och kvinnor med olika livssituation,
utbildningsnivå och position i arbetslivet (69).
Hälsofrämjande arbetsplatser (Workplace health promotion) eller hälsofrämjande
insatser på arbetsplatsen har inte någon strikt svensk definition. I det hälsofrämjande arbetet
ingår de ansträngningar som sker i alla sammanhang där individer arbetar och som syftar
till att öka välbefinnande och hälsa. Flera faktorer både inom och utanför arbetsplatsen
kan därför ses som hälsofrämjande. Hälsofrämjande på arbetsplatsen ska ge arbetande
människor möjlighet att utveckla god hälsa och goda hälsorelaterade beteenden. Det
hälsofrämjande arbetet ses som en process, integrerad med övrigt arbetsmiljöarbete. Det