Ökad hälsa i arbetslivet - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

2.6 Sammanfattning för bestämningsfaktorn arbetsmiljöfaktorer ökad hälsa i arbetslivet 35 Arbetsmiljöns effekter på hälsan uppvisar såväl positiva som negativa trender. Antalet dödsolycksfall i arbetet har reducerats väsentligt och kontinuerligt ända sedan 1950-talet. Jämfört med slutet av 1980-talet har även arbetsolyckorna minskat kraftigt. Den explosiva ökningen av sjukskrivningarna som inleddes 1997 bröts 2003, om än till priset av en ökad förtidspensionering. Arbetstagarnas bedömning under hela 1990-talet att arbetets krav ökat och den egna kontrollen och inflytandet minskat tycks ha vänts till en något mera positiv syn på dessa förhållanden 2001 och 2003, men alltjämt har många av arbetstagarna arbetsorsakade besvär. Skillnaderna är stora mellan kvinnor och män, olika åldrar och olika yrken. Män drabbas i högre grad av olyckor och kvinnor i högre grad av arbetssjukdomar och besvär, särskilt belastningsbesvär. Bland kvinnorna känner en större andel än bland männen att de har föga inflytande i arbetet och att de har så kallat spänt arbete, det vill säga höga psykiska krav och litet beslutsutrymme. Det finns oroande tecken på tilltagande psykisk ohälsa, framför allt i yngre åldrar. Reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) trädde i kraft 2001. Dessförinnan fanns snarlika regler om internkontroll från 1992. Trots många insatser från främst Arbetsmiljöverket är det fortfarande endast på ca 40 procent av landets arbetsställen som SAM kan sägas vara infört, i högre grad på större än på mindre arbetsställen. Endast ca hälften av de rehabiliteringsutredningar som arbetsgivaren enligt reglerna skulle ha gjort har verkligen blivit gjorda - en siffra som legat relativt konstant under perioden 1998-2004. Det finns således ett betydande glapp mellan samhällets förväntningar, uttryckt i lagar och regler, och praktiken i arbetslivet. Den hittillsvarande tillämpningen av arbetsmiljölagen (AML) har inte räckt till för att eliminera hälsoriskerna för breda arbetstagargrupper. Orsaken ligger sannolikt i en kombination av otydliga incitament för att följa reglerna och otillräckliga påföljder för den som inte gör det. Den hälsofrämjande dimensionen i arbetsmiljölagen (enligt 2003 års företagshälsovårdsutredning) har ännu inte utnyttjats fullt ut. Det finns behov av utveckling och åtgärder beträffande • belastningsergonomiska riskfaktorer • delaktighet och inflytande för arbetstagare, med särskilt fokus på kvinnodominerade sektorer, liksom insatser för att motverka trakasserier på grund av kön i arbetslivet • tillgång till uppgifter om sjukfrånvaro på arbetsställenivå för Arbetsmiljöverket, för att verkets tillsyn ska kunna riktas mot de arbetsställen där behoven är störst • metoder för att utvärdera den reella effekten av arbetsmiljöförbättrande insatser på arbetstagarnas hälsa, inklusive tillsynsinsatser från AV • den hälsofrämjande dimensionen i arbetsmiljölagens 2 kap 1§. Ett förtydligande av arbetsgivarens ansvar enligt AML för hälsofrämjande insatser på organisations- och individnivå bör övervägas, bland annat för att bättre kunna tackla ergonomiska, psykosociala och organisatoriska arbetsmiljöproblem.
36 målområde 4 Angelägna frågor att följa upp, utvärdera och utveckla: • SAM-konceptet som helhet • Drivkrafter för arbetsmiljöaktörerna, framför allt företagen/arbetsgivarna. Till exempel bör effekterna av medfinansieringen i sjukförsäkringen följas noga. Vidare skulle certifiering eller annan tredjepartsgranskning som del i ett system för ökade incitament för ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete kunna prövas. I vissa avseenden behövs mer kunskap, dels för att kunna rikta insatserna på rätt sätt, dels som ett medel för att stärka drivkrafterna i sig. • Företagshälsovårdens roll i ett samhällsperspektiv, där de förändringar som eventuellt kommer till stånd utifrån FHV-utredningen bör följas noga.
Page 1 and 2: Kunskapsunderlag till folkhälsopol
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 6: Förord År 2003 beslutade riksdage
Page 9 and 10: 8 målområde 4 Målområde 4 - öv
Page 11 and 12: 10 målområde 4 2. Arbetsmiljöfak
Page 13 and 14: 12 målområde 4 Två aspekter som
Page 15 and 16: 14 målområde 4 Självskattad arbe
Page 17 and 18: 16 målområde 4 Procent 70 60 50 4
Page 19 and 20: 18 målområde 4 Antal per 1 000 9
Page 21 and 22: 20 målområde 4 Procent 70 60 50 4
Page 23 and 24: 22 målområde 4 med svenskfödda
Page 25 and 26: 24 målområde 4 2.3 Förklaringar
Page 27 and 28: 26 målområde 4 2.4 Insatser på i
Page 29 and 30: 28 målområde 4 Arbetsmiljöverket
Page 31 and 32: 30 målområde 4 men är idag inte
Page 33 and 34: 32 målområde 4 Utvecklingsbehov/f
Page 35: 34 målområde 4 ling satt spår i
Page 39 and 40: 38 målområde 4 3.1 Sambandet mell
Page 41 and 42: 40 målområde 4 Procent 5 4,5 4 3,
Page 43 and 44: 42 målområde 4 Män respektive kv
Page 45 and 46: 44 målområde 4 3.4 Insatser på i
Page 47 and 48: 46 målområde 4 Arbetsmarknadens p
Page 49 and 50: 48 målområde 4 3.6 Sammanfattning
Page 51 and 52: 50 målområde 4 4.1 Sambandet mell
Page 53 and 54: 52 målområde 4 4.2 Utvecklingen a
Page 55 and 56: 54 målområde 4 4.3 Förklaringar
Page 57 and 58: 56 målområde 4 från de flesta me
Page 59 and 60: 58 målområde 4 4.5 Insatser på r
Page 61 and 62: 60 målområde 4 Personalstödsprog
Page 63 and 64: 62 målområde 4 Referenser 1. Medi
Page 65 and 66: 64 målområde 4 30. Arbetsmiljöve
Page 67 and 68: 66 målområde 4 66. Åkerstedt T,

Ökad hälsa i arbetslivet - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?