Världsbilder, religion, yttrandefrihet och ... - Sweden Abroad

idragit till en utveckling där den okränkbara yttrandefriheten
hamnar i famnen på högerextrema och främlingsfientliga krafter.
Dessa två går inte ihop, och det är något som är väldigt viktigt att
lyfta fram i detta sammanhang.
Bitte Hammargren: Jag kan på intet sätt säga emot utan instämmer
helt i det du säger. Mina tre minuter tillät mig inte att komma
in på Danmark också.
Bi Puranen: Om jag knyter an till det sista vi var inne på är det
intressant att se vad som har hänt i Nigeria den senaste tiden. Där
finns både muslimska och kristna krafter, och de kristna har varit
häftigare kålsupare än muslimerna. Det har böljat åt båda sidor
och resulterat i tusen döda i konflikten. Detta visar att det finns
något under ytan som inte bara har att göra med karikatyrerna. Jag
tror att det på djupet har att göra med demokratifrågan – hur man
uppfattar demokrati.
Jag visade tidigare en figur som beskrev att det finns ett starkt
stöd för demokrati hos befolkningar i alla delar av världen (se figur
2) och – vilket du var inne på, Ove – regeringarna spelar kanske
inte alltid rent spel i dessa frågor utan utnyttjar situationen.
Men det finns en annan sida av det. Vi ställer i World Values
Survey en fråga i länder runtom i världen, ett påstående som man
ska ta ställning till, och det är: ”Men make better leaders than
women”. När folk i de stora demokratierna i världen ska förhålla sig
till detta påstående händer plötsligt något. När genderfrågan kommer
in, rämnar det plötsligt, då är man inte längre så enig i demokratifrågan.
Det är tydligt i stora delar av världen att man säger att
män är bättre politiska ledare än kvinnor. Vad får vi för slags
demokrati om vi bygger på det, vad menar vi när vi säger att
demokrati är det bästa styrelseskicket? Frågan blir genast väldigt
komplex.
Till det måste vi lägga den väldigt starka generationsaspekten.
Jan berättade om några av sina anställda, som blev utsatta för
starkt tryck från sina döttrar (sid 26). Jag tror att det är viktigt att
verkligen fundera över utkomstmöjligheter om man ska nå de
unga i en dialog kring dessa frågor. Det gäller inte bara det som
någon av er sa om att ”tala den nya världens språk”, utan lika
mycket om att tala ”framtiden”, alltså att inte bara se till rötterna
utan också att fundera över vad det finns för framtid och vad unga
människor känner i samhällen där det finns så kolossalt många
unga och vägarna är stängda.
Det finns ett intressant exempel. Du Bitte talade om lugnet och
friden man kan känna (sid 22). Jag var ute och joggade längs
Nilens strand, blev törstig och gick in i ett sådant där litet hål i
väggen och ville ha Coca-Cola. Han som stod där skakade på
huvudet och sa: ”Samsam-Cola”. ”Coca-Cola”, säger jag. ”Samsam-
Bi Puranen
31