VÃ¤rldsbilder, religion, yttrandefrihet och ... - Sweden Abroad

More documents

Recommendations

Info

krimineringen av invandrare. För att stå emot islamofobi och rasism behöver vi inte offra yttrandefrihet och debatt.” Det sammanfattar min ståndpunkt i den här frågan. Christian Åhlund Christian Åhlund: En av konsekvenserna av Jyllandspostens publicering av teckningarna är att den har aktualiserat frågan om räckvidden och ansvaret för ett lands nationella lagstiftning, framför allt på tryckfrihetsområdet. Problemet är inte så mycket den nationella lagstiftningen i sig som tillämpningen av den lagstiftning som finns, eller i Danmarks fall den bristande tillämpningen av Danmarks egen yttrandefrihetslagstiftning. Danmark har som ett antal europeiska länder, däribland Sverige, inkorporerat den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter i sin lagstiftning, inklusive denna konventions skydd för yttrandefriheten. Danmark har också liksom Sverige sin version av brottet hets mot folkgrupp, som alltså innebär en inskränkning i yttrandefriheten till skydd för etniska, religiösa och sexuella minoriteter – den företeelse som på engelska brukar kallas för hate speech. Men problemet i Danmark är att man för ganska längesedan upphört att tillämpa denna inskränkning i sin yttrandefrihetslagstiftning. Detta har pågått ganska länge. I en rapport år 2000 om Danmark från Europarådets kommission mot rasism och intolerans efterfrågades en större aktivitet från polis och åklagare när det gällde att lagföra brott mot Danmarks motsvarighet till lagen om hets mot folkgrupp. Europarådet skriver i rapporten att muslimer är särskilt utsatta för diskriminering i Danmark. Negativa stereotyper och fördomar mot muslimer, lika väl som övergeneraliseringar och vilseledande föreställningar om islam främjas av ”public opinion leaders, including political elites from across the political spectrum, intellectuals and journalists”. Det skrev Europarådet redan år 2000. Men trots detta har alltså aktiviteten hos danska åklagare och dansk polis förblivit lika låg. De få fall som gått till rättegång har bara lett till böter. I och för sig håller jag med Arne om att Muhammedkarikatyrerna i Jyllandsposten i sig inte är straffbara (sid 50–51). Men de är ett uttryck för det danska intellektuella samhällsklimat som har vuxit fram på grund av den bristande tillämpningen av yttrandefrihetslagstiftningen, där kränkande uttalanden, särskilt mot muslimer, successivt har blivit en del av människors vardag. Man behöver bara surfa på måfå på nätet så hittar man hårresande diskriminerings- och hetspropaganda mot muslimer. Jag gjorde det i fredags och hittade nättidningen Patrioten, februarinumret 2006. Där talar man om att muhammedaner – som de konsekvent kallas – förbereder religiösa mord på danskar, och man förespråkar att alla muhammedaner ska utvisas, därför att det inte går att 52
skilja våldsamma från icke våldsamma, och när det inte blir på det sättet så kan vi bara vänta på den muhammedanska terrorn. Det här är vardagsmat i undervegetationen av nättidningar i vissa kretsar i Danmark, och det är uppenbart att det strider mot den danska strafflagens paragraf 266 b, som säger att hot, hån eller nedvärdering av grupper på grund av deras nationella eller etniska ursprung, tro eller sexuella läggning straffas med fängelser. Det är uppenbart att det danska rättsväsendet i stort sett har gett upp att tillämpa detta och det har efter ett antal år fått de konsekvenser vi har sett de senaste veckorna. Jag vill också säga att Europarådet har riktat kritik också mot Sverige i detta avseende. I en rapport om Sverige från november 2005 säger man att antalet fällande domar för hets mot folkgrupp inte står i relation till antalet förseelser eller deras allvarlighetsgrad. Europarådet rekommenderar i rapporten ”att de svenska myndigheterna säkerställer att bestämmelserna om rashets, diskriminering och brott med rasistiska inslag tillämpas i full utsträckning”. Avslutningsvis – vi har alltså i Europa ett regelverk som ska upprätthålla en balans mellan å enda sidan rätten att uttrycka sig fritt och, å den andra, de intressen och grupper som behöver skyddas mot att denna yttrandefrihet drivs alltför långt. Vi har ett ansvar att se till att detta regelverk tillämpas av polis och åklagare i domstolar. Systemet kan inte hindra att teckningar som Jyllandspostens publiceras. Men det kan betydligt starkare än hittills demonstrera vår vilja och förmåga att använda de verktyg vi har för att motverka sådana stämningar som utgör grogrunden för Muhammedteckningarna. Ove Bring: Som vi har hört av Christian, är yttrandefriheten en del av vår nationella rätt och den är inkorporerad i svensk lag via Europakonventionen. Men yttrandefriheten är också en del av den internationella rätt vi är bundna av. Den är en del av de mänskliga rättigheterna och därmed en del av folkrätten. Det gör att yttrandefriheten är dubbelt tvingande. Den har en mycket stark ställning i det juridiska systemet och är också mycket omfattande. Men, och det är något KG var inne på (sid 37–38), yttrandefriheten liksom alla andra mänskliga rättigheter ska utövas i balans mot andras rättigheter. Hänsyn ska tas, tolerans ska visas mot andras värderingar och religiösa uppfattningar. Samtidigt är det viktigt att säga att det inte går att jämföra yttrandefriheten som princip med dessa krav på tolerans och respekt. Yttrandefriheten är juridik och internationell rätt medan kraven på tolerans och respekt är etik och internationell moral. Det gör att i den praktiska tillämpningen ges yttrandefriheten den vida tillämpning som Arne Ruth beskrev (sid 50–51), och så bör det vara. Men det är klart att den internationella moralen och etiken ibland kan fokuseras och omvandlas så att den överensstämmer Ove Bring 53
Page 1 and 2:
Världsbilder, religion, yttrandefr
Page 3: Världsbilder, religion, yttrandefr
Page 6 and 7: Förord Innebär modernitet att man
Page 8 and 9: Inledning Ulla Gudmundson: Jag hete
Page 10 and 11: © Bikupan © Bikupan Figur 1. Vär
Page 12 and 13: ”Betydelsen av att människor i s
Page 14 and 15: Idag - framför allt från slutet a
Page 16 and 17: ”Jag är inte muslim och jag är
Page 18 and 19: utan att själv veta att många av
Page 20 and 21: nomisk utveckling, och de länder s
Page 22 and 23: ”Vi ska kunna diskutera islam, vi
Page 24 and 25: Karlsson, generalkonsul i Istanbul
Page 26 and 27: ”Amerikanerna kommer från Mars o
Page 28 and 29: Jan Henningsson Det är klart att m
Page 30 and 31: Jan Henningsson och Bakhtiar Amin h
Page 32 and 33: ”Det finns en mycket viktig resol
Page 34 and 35: ”Jag kan ibland tycka att det fin
Page 36 and 37: Ingmar Karlsson, Jan Henningsson oc
Page 38 and 39: Den som åker till Köpenhamn komme
Page 40 and 41: ”Vad det handlar om är inte att
Page 42 and 43: Det samtalet med mormor räckte fö
Page 44 and 45: ”Jag blir riktigt förbannad av a
Page 46 and 47: Jan Henningsson: FN:s utvecklingspr
Page 48 and 49: ”Som muslimer, boende och verkand
Page 50 and 51: © Bikupan - Medborgarna 2004 (18-2
Page 52 and 53: Nationell lagstiftning i en globali
Page 56 and 57: med juridiska regleringar. De inter
Page 58 and 59: Bitte Hammargren, Ingmar Karlsson o
Page 60 and 61: Bakhtiar Amin kränkning, och frihe
Page 62 and 63: Detta är verkligen något vi måst
Page 64 and 65: Hade Jyllands-Posten rätt att publ
Page 66: Utrikesdepartementet 103 33 Stockho
show all

VÃ¤rldsbilder, religion, yttrandefrihet och ... - Sweden Abroad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?