Världsbilder, religion, yttrandefrihet och ... - Sweden Abroad

debatt som har förts de senaste veckorna apropå publiceringen av
Muhammed-teckningarna. Många av dem som sitter på scenen
har själva varit med i debatten eller arbetar med områden som har
bäringar på de här frågorna. Som utrikesministern sa: vi vill se den
här kvällen som ett samtal mellan dem. Vi är särskilt glada att ha
Bakhtiar Amin här som varit irakisk minister för mänskliga rättigheter.
Du har bott länge i Sverige och är svensktalande. Alldeles
särskilt välkommen till dig.
Det vi samlats till är alltså inte en konventionell konferens eller
ett seminarium. Vi kan se det som en serie scenväxlingar mellan
olika delar av frågekomplexet ”världsbilder, religion, yttrandefrihet
och globalisering”. Vi har delat kvällen i fyra pass, med tre inledare
på varje och vi har bett dem att hålla sig korta så att tonvikten
ligger på ett samtal mellan alla i panelen. Vi kommer att introducera
dem tre och tre.
Vilka världsbilder kolliderar?
Ulla Gudmundson: Debatten de senaste veckorna har handlat om
bilder i en tidning. Men jag tror att vi alla som sitter här ikväll känner
att den också handlat om bilder i en djupare mening – om
världsbilder, om självbilder och om värdesystem. Vi tänkte börja i
den änden. På det passet är vi glada att ha med oss Bi Puranen,
docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och generalsekreterare
för studien World Values Survey, Mohammad
Fazlhashemi, docent i idéhistoria vid Umeå universitet och Ronny
Ambjörnsson, professor emeritus i idéhistoria vid samma universitet.
Ni är varmt välkomna allesammans. Ordet går först till dig,
Bi, varsågod!
Bi Puranen: Jag ska försöka att på dessa inledande minuter adressera
frågan om världsbilder. Om vi gör det med utgångspunkt i
begreppen yttrandefrihet, religion och globalisering så kan vi konstatera
att det finns mycket som skiljer kulturer åt. Men man kan
lika gärna säga att det är mycket som rör dem som också är
gemensamt för olika kulturer. I World Values Survey, en ickekommersiell
studie som pågått sedan 1980, frågar vi regelbundet människor
i 79 olika länder om hur viktiga olika saker är i deras liv och
hur de ser på olika samhällsfrågor, till exempel frågor som rör
demokrati.
Som vi ser av bilden, varierar religionens betydelse kolossalt
mellan olika länder. I de muslimska länderna svarar alltid minst 9
av 10 att religion är mycket viktigt. I Indonesien anser 98 % att
den är det, i Egypten 97 %, i Jordanien 96 %, i Marocko 94 % osv).
Här är skillnaderna mycket stora gentemot de nordiska länderna
som utgör den andra ytterligheten globalt sett med Danmark där
Bi Puranen
7