Världsbilder, religion, yttrandefrihet och ... - Sweden Abroad

Hade Jyllands-Posten rätt att publicera karikatyrerna? I samtalet
som dokumenteras i denna bok utkristalliseras ett svar. Ja, tidningen
har yttrandefriheten på sin sida. Men många framhåller
också att yttrandefriheten är en skenfråga. Vad handlade då saken
om?
Sedan 1990-talets början har användningen av de mänskliga frioch
rättigheterna genomgått en ideologisk metamorfos. De hävdas
inte längre främst som varje människas medfödda egenskaper oavsett
hennes kulturella härkomst, utan som ett privilegium som en
viss del av mänskligheten, den västerländska, hänvisar till för att
befästa sin kulturella överlägsenhet, och därtill som en härskarspira
med vilken samma del av mänskligheten mäter, värderar, belönar
och bestraffar den övriga delen. Flera röster i denna bok betonar
vilka konsekvenser detta får i kampen för yttrandefrihet och
mänskliga rättigheter i den muslimska världen. Den ena karikatyren
ställs mot den andra, enligt följande scenario:
Väst: Demokrati och mänskliga rättigheter är västerländska
landvinningar, ett unikt resultat av den humanistiskt-kristna traditionen.
Detta förklarar västs ekonomiska och sociala välstånd.
Öst: Just det, västliga påfund! Därför hör demokrati och mänskliga
rättigheter inte hemma här.
Väst: Hör! I öst avvisar de mänsklighetens grundläggande värden.
Varför ska då vi respektera deras? Låt oss sluta dalta med
muslimerna, asiaterna och afrikanerna. Låt oss bekämpa deras
patriarkala seder och bakåtsträvande religioner.
Öst: Människor i väst vägrar respektera oss och skändar vår religion.
Vi är kränkta och måste försvara oss.
Väst: De angriper oss med terror. Vi måste sluta upp bakom det
öppna samhället och tvingas därför inskränka friheten i våra egna
samhällen och införa demokrati i öst, om så fordras med vapen.
Vår armé är stark.
Öst: Vår armé är hängiven.
Nej, detta är en karikatyr. Men min poäng är att en växande del
av vår offentlighet faktiskt resonerar just så karikatyrmässigt. Att
Jyllands-Posten och flera stora europeiska tidningar publicerade
Muhammed-karikatyrerna med hänvisning till en hotad yttrandefrihet
tyder på att de agerade med denna karikatyr för ögonen. De
framställde Muhammedbilderna som ett vapen i kampen för upplysning,
men erkände inte att bilderna hade sin upprinnelse i en
dansk ideologi som i många år systematiskt diskriminerat muslimer
och mörkhyade invandrare.
Vad blir resultatet av karikatyrernas kamp? Mönstret från
Edward Saids bok Orientalism återvänder, och budskapet i
Samuel Huntingtons bok Civilisationernas kamp – det första verkliga
exemplet på karikatyrernas kamp – blir självuppfyllande. I
62