VÃ¤rldsbilder, religion, yttrandefrihet och ... - Sweden Abroad

More documents

Recommendations

Info

Det samtalet med mormor räckte för mig då, räckte för att jag skulle börja fundera. Jag var tvungen att ta upp alla exempel på goda kristna som hade hjälpt till att rädda en stor del av min släkt ur belägringen i hemlighet. De satte sina liv på spel för att rädda så många som möjligt. Sedan den dagen förstod jag att saker kanske inte alltid är som de ser ut. Medaljen har hela tiden en annan sida som man måste leta efter. Den tron förstärktes när jag läste Profeten av Khalil Gibran. Jag visste att Gibran var kristen, men han var på samma sätt lika lycklig muslim. Att man kunde få glädje av båda trossätten, av båda religionerna, och få ut någonting så underbart av det. Sedan den tiden tror jag på ordets makt, på bokens, litteraturens och kulturens makt mycket mer än jag tror på religionen egentligen. Men för att nå fram med ordet gäller det att inte såret eller gapet har blivit så stort att det slår lock för öronen hos den andra. Arne Kallin: Tack för den mycket tänkvärda inledningen. Ordet är nu fritt. ”Det faktum att alla dessa klassificeras som muslimer är enligt min mening en form av inverterad rasism” Arne Ruth Arne Ruth: Eftersom jag blev direkt apostroferad i inledningen kan jag försöka svara på det (sid 38). Jag tackar för införlivandet i det större sammanhanget. Jag håller fullständigt med dig KG om att den sekulära attityden måste innefatta full tolerans för att det faktiskt finns religiöst troende personer. Såtillvida är jag ingen extremist. Samtidigt skulle jag vilja säga att vi sekularister idag befinner oss i en trängd situation. Numera definieras det som det naturliga tillståndet att vara religiöst troende, medan att vara sekularist, det vill säga icke troende, är något avvikande och egendomligt. Jag skulle vilja säga att en av anledningarna till att det blivit så är den så kallade diskursen i Sverige. Sverige är trots allt i praktiken ett mycket sekulärt samhälle, åtminstone på ytan. Man definierar 400.000 personer i Sverige som muslimer. Jag råkar leva med en kvinna som är muslim i denna mening, även om hon kanske inte är muslim i den vanliga meningen. Hon råkar vara född i den religiösa grupp i Iran som kallas Bahai och som är en avvikande grupp som är starkt kontroversiell och förföljd i Iran. När hon blir kallad muslim, som hon blir i den officiella statistiken över invandrare i Sverige, blir hon förbannad, därför att anledningen till att han flydde från Iran är att hon avskyr det missbruk av islam som pågår i det landet. Hon är alltså av det och av andra skäl minst lika sekulär som jag är, och hon är inte ensam. Jag har också många andra kurdiska och turkiska vänner som inte heller är mer troende än vad jag är. Det faktum att alla dessa klassificeras som muslimer är enligt min mening en form av inverterad rasism. I själva verket måste vi börja behandla även personer som har den här bakgrunden som 40
individer, som har rätten att själva säga vilken uppfattning de har om sin religion. Först då blir de tagna på allvar. Så länge vi definierar dem i religiösa termer är det en form av diskriminering vi ägnar oss åt. Sverige är bland de värsta länderna på denna punkt därför att Sverige är ett land – och det gäller inte minst journalistiken – där gruppbeteckningar är den enda bestämmande faktorn för en människas legitimitet. KG Hammar: Arne, jag kan trösta dig med att jag också kan känna mig i minoritet i den religiösa världen. Det är väldigt starka krafter som drar åt ytterkanterna världen över och det religiösa landskapet har ändrat karaktär de senaste decennierna. Men det kan vara viktigt för oss båda som är i minoritet att reflektera över varför vårt samhälle inte är slutpunkten i den mänskliga utvecklingen. Om nu människan ofta är religiös, och religion kommer alltid att finnas, hur ska vi då hitta ett sätt att hantera detta så att vi inte går tillbaka och ger religionen makt i det offentliga rummet, men samtidigt ger religiösa människor röst som alla andra? Där tror jag, för att hänvisa till den historiska exposén i början (sid 11–21), att synen på religionen som en privatsak är överspelad. Den var något som historiskt bestämdes i slutet av 1800-talet, när religionen stod för teokrati, maktutövning i religionens namn. Då förvisade man religionen ur det offentliga rummet. Men i dagens läge, med ett framväxande civilsamhälle, fungerar det inte att säga att religionen är en privatsak som inte hör hemma i det offentliga rummet. Jag tror att denna typ av öppet samtal, som är en del av civilsamhället, där det skulle vara väldigt märkligt att säga att en religiös människa inte får delta, ändå är ett slags tredje väg som vi bör uppmuntra och uppskatta, och inte hela tiden säga att det där är en privatsak som inte ska påverka våra gemensamma angelägenheter. Som kristen i den västerländska modellen tror jag att förekomsten av muslimer i vårt samhälle gör oss fria att se att religionen ändå är ett slags helhetssyn på tillvaron. Den är inte det privata, den inre upplevelsen av en gudsrelation, utan någonting som präglar hela livet. Så är det för vilken bibliskt kristen som helst, det är bara det att vi av historiska skäl har fått förlägga det till sängkammaren eller det inre bönerummet. Där tror jag att vi rent politiskt måste skaffa oss andra tankemodeller för att det ska fungera. ”Synen på religionen som en privatsak är överspelad” KG Hammar Rawia Morra: Jag vill kommentera det Arne sa (sid 40). Jag försöker ibland uttrycka mig som den sekulariserade muslim jag är och jag har uttryckligen sagt att jag inte är troende på det här sättet längre. Jag har varit det, men förlorat tron längs vägen. Men det har folk vägrat att lyssna på. Om jag blir intervjuad och säger att för en troende muslim är det mest otänkbara avbildandet av profeten Muhammed så får jag läsa eller höra dagen efter: ”för mig 41
Page 1 and 2: Världsbilder, religion, yttrandefr
Page 3: Världsbilder, religion, yttrandefr
Page 6 and 7: Förord Innebär modernitet att man
Page 8 and 9: Inledning Ulla Gudmundson: Jag hete
Page 10 and 11: © Bikupan © Bikupan Figur 1. Vär
Page 12 and 13: ”Betydelsen av att människor i s
Page 14 and 15: Idag - framför allt från slutet a
Page 16 and 17: ”Jag är inte muslim och jag är
Page 18 and 19: utan att själv veta att många av
Page 20 and 21: nomisk utveckling, och de länder s
Page 22 and 23: ”Vi ska kunna diskutera islam, vi
Page 24 and 25: Karlsson, generalkonsul i Istanbul
Page 26 and 27: ”Amerikanerna kommer från Mars o
Page 28 and 29: Jan Henningsson Det är klart att m
Page 30 and 31: Jan Henningsson och Bakhtiar Amin h
Page 32 and 33: ”Det finns en mycket viktig resol
Page 34 and 35: ”Jag kan ibland tycka att det fin
Page 36 and 37: Ingmar Karlsson, Jan Henningsson oc
Page 38 and 39: Den som åker till Köpenhamn komme
Page 40 and 41: ”Vad det handlar om är inte att
Page 44 and 45: ”Jag blir riktigt förbannad av a
Page 46 and 47: Jan Henningsson: FN:s utvecklingspr
Page 48 and 49: ”Som muslimer, boende och verkand
Page 50 and 51: © Bikupan - Medborgarna 2004 (18-2
Page 52 and 53: Nationell lagstiftning i en globali
Page 54 and 55: krimineringen av invandrare. För a
Page 56 and 57: med juridiska regleringar. De inter
Page 58 and 59: Bitte Hammargren, Ingmar Karlsson o
Page 60 and 61: Bakhtiar Amin kränkning, och frihe
Page 62 and 63: Detta är verkligen något vi måst
Page 64 and 65: Hade Jyllands-Posten rätt att publ
Page 66: Utrikesdepartementet 103 33 Stockho

VÃ¤rldsbilder, religion, yttrandefrihet och ... - Sweden Abroad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?