VÃ¤rldsbilder, religion, yttrandefrihet och ... - Sweden Abroad

More documents

Recommendations

Info

Nationell lagstiftning i en globaliserad värld – var går gränsen för vårt ansvar? Arne Kallin: Nu har vi kommit till den sista delen i vårt idésamtal. Ämnet är: nationell lagstiftning i en globaliserad värld – var går gränsen för vårt ansvar? Vi har lagar i Sverige som skyddar yttrandefriheten, men det är svenska lagar. Vi lever i en globaliserad värld och information sprids blixtsnabbt och utan sammanhang. Inledare här är Arne Ruth, publicist och styrelseledamot i Svenska Helsingforskommittén, Christian Åhlund, generalsekreterare i International Legal Assistance Consortium, ILAC, och Ove Bring, professor i internationell rätt vid Försvarshögskolan. Arne Ruth Arne Ruth: Vi kanske tror att yttrandefrihet är en universell och likvärdig rättighet i demokratier. Det är den inte alls. Det räcker att jämföra författningarna i de nordiska länderna, som på ytan förefaller att vara så lika varandra, för att inse att reglerna för yttrandefrihet ser olika ut till och med i dessa närbesläktade länder. Går man till andra länder i den så kallade demokratiska världen så ser man ännu större skillnader. Det visar sig att definitionen av yttrandefrihetens praktik i själva verket är starkt historiskt betingad. Författningarna i olika länder har, var och en, sin historia. Det betyder att tonvikten ligger på olika frågor i olika länder. Vi har alla upplevt att en brittisk historiker, David Irving, blivit dömd till fängelse i Österrike för att han förnekat att Förintelsen har ägt rum. Det skulle vara omöjligt i Sverige, lika fullt är det möjligt i Österrike och det är också möjligt i Frankrike där Robert Faurisson dömts på samma grunder. Det visar i hur hög grad dessa olikheter påverkar den rättsliga praktiken. Ska man då likrikta detta i fortsättningen? Det finns ett initiativ som Bitte skriver om i dagens Svenska Dagbladet (SvD, 6 mars 2006) – från den panarabiska samarbetsorganisationen OIC. Den vill få tillstånd för en bindande FN-resolution som förbjuder hädelse och kränkningar av religiösa symboler. Skulle det bli omröstning om den i FN:s generalförsamling kan Sverige hamna i klar minoritet. Varför är en sådan FN-resolution särskilt anmärkningsvärd för Sverige? Skälet är att vi inte har någon lag mot hädelse. Den avskaffades tillsammans med efterkrigstidens censurbegrepp. Vi gjorde en radikal förändring till förmån för yttrandefriheten i Sverige 1949 när vi, till skillnad från våra nordiska grannländer, avskaffade hädelseparagrafen. För mig var detta ett mycket stort framsteg. Hädelse är för mig ett icke-juridiskt begrepp. Religiösa personer kan anklaga varandra eller någon annan för hädelse. Men rättssystemet ska inte, vare sig i ett enskilt land eller internationellt, ta ställning i religiösa diskussioner. Trots att jag tycker väldigt illa om Jyllandsposten som 50
jag på senare tid läst på Internet – det är ingen tvekan om att i synnerhet insändarspalten är rasistisk – så försvarar jag likafullt tidningens rätt att publicera dessa karikatyrer. Varför säger jag detta? Jag har varit ordförande i Rushdiekommittén. Det är ingen tvekan om att Rushdie är en mycket betydande författare och att Satansverserna är en betydande roman. Det finns hög och låg kvalitet, men ska kvaliteten vara avgörande för yttrandefriheten? Nej, inte alls, det är inte en kvalitetsbedömning som ska avgöra om man tar ställning för rätten att yttra någonting. För att gå tillbaka till Voltaire – i en demokrati ska man vara beredd att försvara sin fiendes yttrandefrihet. Just i det fallet finns det anledning för oss svenskar att tänka efter. Åke Green, pingstpastorn, frikändes trots att han hade sagt mycket anmärkningsvärda saker. I Högsta Domstolens dom citerade man en ståndpunkt av Europadomstolen i ett annat rättsfall. Jag citerar: ”Yttrandefrihet kan inte bara tillämpas på kunskap eller idéer som väcker sympati utan också på idéer som uppfattas som kränkande, chockerande, som stör statsmakten eller vilken som helst befolkningsgrupp. Detta är innebörden i begreppen pluralism, tolerans och öppna attityder. Inget demokratiskt samhälle fungerar utan dessa kriterier.” Det kontroversiella, det uppseendeväckande måste vara en del av yttrandefriheten. Jag vill sluta med att göra en distinktion mellan rasism och kritik av religion. Här kommer kanske det sekulära hos mig in. Religion är för mig ett tankesystem, en världsförklaring och en föreställning om verkligheten. Den måste kunna diskuteras till sitt innehåll. Man måste kunna ställa frågan: har Jesus levt? Är det som anges vara budskapet från Gud till Muhammed verkligen det som står i Koranen? Man måste kunna diskutera om dessa ord verkligen togs emot direkt uppifrån utan att bli angripen. De här frågorna är båda starkt kontroversiella från var sin religions synpunkt. Här vill jag säga att det finns muslimer av olika slag, något som väl redan framgått i denna diskussion. För två dagar sedan stod en artikel i Expressen, ett upprop av ett antal personer med muslimsk bakgrund, däribland Salman Rushdie. En liknande artikel som är nog så intressant har stått i den kanadensiska tidningen Toronto Star. Den är skriven av elva personer som kallar sig muslimer och är bosatta i Kanada. De skriver så här: ”Idag förenas den religiösa högern i Väst och förtryckarregimer i den så kallade muslimska världen i kravet på lagar som gör varje diskussion om religion till ett brott. Detta sker vid en tidpunkt då många författare i Jordanien, Jemen, Pakistan och Afghanistan ruttnar i fängelser, anklagade för gudsförnekelse och hädelse. Vi uppmanar kanadensiska politiker och intellektuella att stå upp för yttrandefriheten. Våra demokratiska värden, inklusive yttrandefriheten, ska inte kompromotteras under förklädnad av att man vill bekämpa dis- ”Men ska kvaliteten vara avgörande för yttrandefriheten?” Arne Ruth 51
Page 1 and 2: Världsbilder, religion, yttrandefr
Page 3: Världsbilder, religion, yttrandefr
Page 6 and 7: Förord Innebär modernitet att man
Page 8 and 9: Inledning Ulla Gudmundson: Jag hete
Page 10 and 11: © Bikupan © Bikupan Figur 1. Vär
Page 12 and 13: ”Betydelsen av att människor i s
Page 14 and 15: Idag - framför allt från slutet a
Page 16 and 17: ”Jag är inte muslim och jag är
Page 18 and 19: utan att själv veta att många av
Page 20 and 21: nomisk utveckling, och de länder s
Page 22 and 23: ”Vi ska kunna diskutera islam, vi
Page 24 and 25: Karlsson, generalkonsul i Istanbul
Page 26 and 27: ”Amerikanerna kommer från Mars o
Page 28 and 29: Jan Henningsson Det är klart att m
Page 30 and 31: Jan Henningsson och Bakhtiar Amin h
Page 32 and 33: ”Det finns en mycket viktig resol
Page 34 and 35: ”Jag kan ibland tycka att det fin
Page 36 and 37: Ingmar Karlsson, Jan Henningsson oc
Page 38 and 39: Den som åker till Köpenhamn komme
Page 40 and 41: ”Vad det handlar om är inte att
Page 42 and 43: Det samtalet med mormor räckte fö
Page 44 and 45: ”Jag blir riktigt förbannad av a
Page 46 and 47: Jan Henningsson: FN:s utvecklingspr
Page 48 and 49: ”Som muslimer, boende och verkand
Page 50 and 51: © Bikupan - Medborgarna 2004 (18-2
Page 54 and 55: krimineringen av invandrare. För a
Page 56 and 57: med juridiska regleringar. De inter
Page 58 and 59: Bitte Hammargren, Ingmar Karlsson o
Page 60 and 61: Bakhtiar Amin kränkning, och frihe
Page 62 and 63: Detta är verkligen något vi måst
Page 64 and 65: Hade Jyllands-Posten rätt att publ
Page 66: Utrikesdepartementet 103 33 Stockho

VÃ¤rldsbilder, religion, yttrandefrihet och ... - Sweden Abroad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?