00470_uppdaterad

Bakgrund och teoretisk inramning
man har kring elever inom AST, samt att man tror att dessa elever
har en väldigt likartad problematik. Skolinspektionens granskningar
(2010, 2012) påtalar detta och menar att lärare anpassar
arbetssättet alltför lite till den enskilda elevens förutsättningar.
Von Wright (2000) beskriver två perspektiv som är betydelsefulla
för hur vi uppfattar människan och dess behov. Det punktuella
perspektivet företräder en syn på människan som oberoende
och isolerad från omgivningen medan det relationella perspektivet
ser människan i relation till andra, vilket innebär att människan
och dess behov måste förstås utifrån de handlingar som framträder
i relationen mellan människor i tid och rum. Med ett relationellt
perspektiv riktar sig då lärarens blick mot vem eleven är och vem
hon kan vara.
I ett sociokulturellt perspektiv, med bland annat Lev Vygotskij,
Jerome Bruner, Roger Säljö och Karsten Hundeide som företrädare,
diskuteras lärande och stöd för lärande på olika sätt. Ett grundantagande
hos Vygotskij (1978) är att lärandet sker i samhandling
med viktiga andra, där dessa vägleder, stödjer och assisterar barnet.
Han menar att lärandet förutsätter ett pedagogiskt möte mellan
lärare och elev, elev och elev, vilket bygger på interaktion. Det är
med andra ord miljön som utvecklar elevens handlingar och de
samspelsmöjligheter som miljön erbjuder är av stor betydelse.
Bruner (1996) myntade begreppet scaffolding och menar med
det att läraren eller en kamrat tillfälligt stöttar upp elevens lärande
tills dess att inte stödet längre behövs (jfr Vygotskijs proximala
utvecklingszon). Säljö (2000) benämner detta som kommunikativa
stöttor, vilket innebär att ge struktur åt problemet och ge förutsättningar
för ett lärande. Hundeide (2006) använder begreppet
anpassat stöd där stödet ska vara anpassat både till elevens färdighetsnivå
och till uppgiftens svårighetsgrad. Sammantaget kan sägas
att begreppen tydligt anger att lärande inte är en förmåga som
isolerat utvecklas hos individen. Fysiska och intellektuella redskap
blir genom mediering (vi samspelar med och tolkar världen
med olika redskap till exempel språket) ett stöd för lärande och
utveckling.
Specialpedagogiska perspektiv på särskilt stöd ger oss också
kunskap om vad det innebär. Ahlberg (2013) tar upp en mängd
aspekter som samtidigt måste belysas för att få kunskap om
elevers problematik och det stöd som krävs. Ett Kommunikativt
Relationsinriktat Perspektiv (KorP) är riktat mot villkor för pedagogisk
inkludering grundad i processerna delaktighet, kommunikation
och lärande. Reflekterande samtal kring hur man ska arbeta
för att främja elevers lärande påverkar lärares arbetssätt, vilket
i sin tur leder till professionell utveckling. Att det byggs tydliga
stödstrukturer inom skolan är av stor betydelse för att stödja elever
i behov av stöd. Sociala stödstrukturer för att skapa ett gott klassrumsklimat,
ett nära lärarskap och att bygga relationer. Didaktiska
14 Stödjande strukturer • Specialpedagogiska skolmyndigheten