00470_uppdaterad

De studerade skolorna
helt enkelt för stort att orientera sig i. Inför skolstarten på högstadiet
erbjöds ett upplägg som, enligt föräldern, skolan inte riktigt
levt upp till. Föräldrarna kartlade alternativen till skolgång och då
fanns det inte några mindre enheter.
Men skolan borde haft fler elevvårdsmöten och tydligare
åtgärdsprogram som inte bara är en pappersprodukt
utan tydligt anger vad, när och hur. Helen har
fått betala ett pris för att gå här. Nu funderar vi återigen
på var det kan finnas ett alternativ om det inte
sker en förändring av situationen. Vi vill ju tro på det
nya upplägget och det har ett stort värde att bo hemma
och gå i en närliggande skola. Helen tycker själv att allt
är arbetsamt.
I åtgärdsprogrammet (läsåret 2012–2013) för Helen framgår att
hon ska få stöd av assistent delar av dagen, särskilt med läxläsning.
Vidare står att Helen ska ha förlängd provtid och få inlästa läromedel
i de flesta ämnen samt att få stöd att strukturera dagen.
I detta åtgärdsprogram står också att Helen når upp till lägsta
kravnivå i samtliga ämnen och att målet är att undervisningen ska
ske inom klassens ram.
Samtal med Helen
I ett samtal med Helen, under våren 2013, berättar hon att hon trivs
i skolan och det mesta är bra. Vi pratar om olika ämnesstudier och
det visar sig att Helen läser alla ämnen och är godkänd i dem. Hon
tycker bäst om Historia, SO-ämnen och Matematik. Det framkommer
att Helen helst arbetar själv med sina arbetsuppgifter samt att
hon får stöd av en assistent som är kopplad till stödverksamheten.
På fritiden går Helen på gym och tränar, spelar dataspel och träffar
ibland någon kompis. Helen verkar nöjd med det mesta på skolan
men uttrycker att om det är problem så vänder hon sig till assistenten
eller någon i stödverksamheten.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Stödjande strukturer
27