00470_uppdaterad

Resultatredovisning
ingen kränkning förekommer av dessa elever. De når också kunskapsmålen
men inte utan det riktade stödet och därför har de
också åtgärdsprogram. Men rektorerna betonar också att undervisningen
i klasserna kunde vara mer förutsägbar med tydligare
struktur under dagen, genomgång vad som ska hända etc. ”Kanske
lite mer som det är på låg- och mellanstadiet, det skulle gynna
elever inom AST.”
Hur delaktiga de känner sig i undervisningen är svårt att säga,
menar lärarna. Alla elever vill känna sig delaktiga men måste då få
förutsättningar för detta. Det är inte med självklarhet att eleverna
inom AST ges detta. I flera av observationerna framgår att både
Helen och Svante är uppgiftsorienterat delaktiga eller individuellt
delaktiga (jfr Szönyi, 2005; Gustavsson, 2004), det vill säga att de
är involverade och engagerade i de uppgifter och aktiviteter som
sker i klassrummet. Rektorerna upplever att eleverna är delaktiga
i skolans vardag men betonar att det är viktigt att lyssna in vad
eleverna själva säger om deltagandet i olika aktiviteter. De menar
att för några elever är det viktigt att få gå undan, dra sig tillbaka
för att sedan orka med resten av skoldagen. Det är väsentligt att
hitta olika lösningar för olika elever. Men det är också viktigt att
uppmuntra och utmana eleverna.
Samverkan
Samverkan och kommunikation med hemmet
Skolornas kontakt och samverkan med föräldrarna är kontinuerlig
och intensiv. Drageskolans klasslärare, specialpedagog och assistenter
har i stort sett daglig kontakt. Detta sker via en kontaktbok
som finns mellan skola och hem. Företrädesvis är det Mathildas
assistent som skriver i Mathildas kontaktbok medan klassläraren
använder mailen. Mikaels assistent är den som har den dagliga
kontakten genom sms med föräldern eller i direkt samtal då föräldern
möter upp efter skolan. Föräldrarna till Mikael är nöjda
men har höga förväntningar på skolan. Specialpedagogen berättar
att det finns en regelbunden kontakt med föräldrarna och att de på
olika sätt ger stöd och tips till hur skolarbetet kan läggas upp utifrån
erfarenheter man gör hemma. För elever i komplicerade skolsituationer
innebär ofta föräldrarollen att vara en ”spindel i nätet”
som samordnare och samverkanspartner. Jakobsson & Lundgren
(2013) skriver att skolan är beroende av hemmet för att få information,
kunskaper och kontakter som föräldrarna har tillgång
till. ”Att vara skolans samverkanspartner utgör därför en viktig
roll för hemmets egen skull men i minst lika hög grad för skolans
skull” (s. 61).
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Stödjande strukturer
43