00470_uppdaterad

Diskussion och slutsatser
måste vara på riktigt och inte någon ”turistinkludering”, uttrycker
föräldern. I detta sammanhang kan jämföras med vad Karlsudd
(2011b) menar med att speciallärare och specialpedagoger kan
ta på sig rollen som antingen exkluderingspedagoger eller inkluderingspedagoger.
I en verksamhet som är snäv och där elever
i behov av särskilt stöd oftast undervisas i särskilda grupper av
särskilda lärare, ofta speciallärare eller specialpedagoger, riskerar
dessa att frånta andra lärare ansvaret för elevernas undervisning.
Mer eller mindre medvetet utvecklas då speciallärare och specialpedagoger
till exkluderingspedagoger. I en vid verksamhet där syftet
är en inkluderande verksamhet är alla lärarkategorier involverade
i elevernas undervisning, även om speciallärare och specialpedagoger
kan ha ett större ansvar att stödja de elever som behöver mer
stöd och anpassning på olika sätt. Då fungerar speciallärare och
specialpedagoger som inkluderingspedagoger (Från samma källa).
Karlsudd benämner den snäva verksamheten som kompensatoriskt
inriktad medan den vida verksamheten har en mer demokratisk
hållning. På Drageskolan och Långeskolan arbetar specialpedagogerna
företrädesvis som inkluderingspedagoger.
Sociala intentioner
Med sociala intentioner avses här omvårdnad och trygghet, assistentstöd
som hjälp-jag vid sociala aktiviteter som raster, samspel,
förflyttningar samt att ha en rumslig fredad ”zon”.
Det finns tydliga sociala intentioner i arbetet med eleverna inom
AST. Skolorna vill väl och samtliga informanter i studien lyfter
fram att det är av stor betydelse att de sociala relationerna fungerar
bra och att eleverna ska få möjlighet att känna tillhörighet
och vara delaktiga. Skolorna och lärarna tillmötesgår elevernas
önskemål till exempel att få vara för sig själv på rasten, att lösa förflyttningar
mellan olika aktiviteter på ett tillfredsställande sätt, att
få stå först i ledet till matsalen, att få arbeta utanför klassrummet
etc. För de yngre eleverna arbetar skolan med meningsfulla rastaktiviteter
samtidigt som de balanserar behovet att få vara själva.
Drageskolan har byggt upp ett system med rastvärdar som finns
ute varje rast där vissa av dessa finns särskilt tillhands för Mikael
och Mathilda. Eftersom rastaktiviteter och mer informella och fria
aktiviteter många gånger visar sig vara problematiska situationer
för många elever inom AST betyder det mycket med viss förutsägbarhet
(Falkmer, i Skolverket, 2009).
Långeskolans elever har möjlighet till ett ”andningshål” i form
av en separat lokal i anslutning till skolhuset. En fredad ”zon” eller
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Stödjande strukturer
49