00470_uppdaterad

Resultatredovisning
behov och förutsättningar som sedan utmynnar i ett åtgärdsprogram
där både generella och individuella åtgärder skrivs fram. I
en kvalitetsgranskning av Skolinspektionen (2012:11) betonas att
skolorna måste se till att anpassningar i elevers skolsituation både
är av generell art och behovsanpassad. Det är dock av stor betydelse
att det görs genomarbetade utredningar och att åtgärderna
grundas på den enskilde elevens behov.
Klasslärarna har höga förväntningar på alla elever men när det
gäller Helen och Svante så finns viss osäkerhet vad de kan kräva
av dem. De hänvisar till den expertis som finns genom stödverksamheten.
I flera av observationerna kan detta skönjas genom
att klasslärarna intar en mer passiv roll i förhållande till Helen
och Svante och har lättare att till exempel kräva mer kvalificerad
aktivitet av de andra eleverna. Man låter frågor som man vill att
eleverna ska svara på passera. Finns elevassistent eller specialpedagog
i klassrummet verkar det som klassläraren förväntar sig att
de ska ta ansvar för situationen. I flera studier (Karlsudd, 2011b;
European Agency for Development in Special Needs Education,
2005) framkommer detta dilemma med vem som ska ta ansvar för
vad i klassrummet. Å ena sidan är klassläraren där för alla elever
å andra sidan har specialpedagogen särskild kunskap kring elever
inom AST och deras lärande. I sådana situationer ställs samarbetet
på sin spets och kräver god samordning och samsyn.
Specialpedagogen och assistenten anser att det riktade stödet
med en särskild stödverksamhet är en bra verksamhet där eleverna
hämtar kraft, får stöd och där ramarna för dagen och veckan läggs
upp. ”Vi håller i trådarna”. De menar att stödverksamheten kan
ses som en ”Seven Eleven” dit eleverna alltid kan komma under
dagen, dra sig tillbaka när det blir för mycket intryck eller be
om stöd, till exempel läxhjälp. Här finns också ett mer detaljerat
schema för alla elever inom AST på skolan. Eleverna ser tydligt för
varje dag och för hela veckan vad som kommer att hända och vad
som ska göras.
Att få gå undan, ha en fredad ”zon” att hämta kraft i, visar sig
i flera studier vara en framgångsfaktor i det inkluderande arbetet
(Skolverket, 2009; Falkmer, 2013). Dessutom finns stora individuella
skillnader hur elever inom AST vill skapa denna ”zon”. Det
sociala samspelet är problematiskt för många och den fria tiden
som raster är utmanande för eleverna. Att ge förutsättningar för
inkludering är att lyssna till hur eleven vill ha det och att respektera
att eleven vill ha ”egen tid”.
Specialpedagogen på Långeskolan menar att en av styrkorna
med organiseringen av det riktade stödet är just stödverksamheten.
”Det går bra för eleverna, de ser ut att må bra, de kommer till
skolan, de är glada, ambitiösa, tycker skolan är rolig”. Rektorerna
bekräftar detta och uttrycker att eleverna utvecklas i positiv riktning
både socialt och kognitivt. De är accepterade på skolan och
42 Stödjande strukturer • Specialpedagogiska skolmyndigheten