00470_uppdaterad

Diskussion och slutsatser
självförtroende. Även lärarna kände tillfredsställelse över att tillsammans
med speciallärare kunna utveckla en undervisning som
utmanade eleverna efter dess förutsättningar, skriver författarna.
Att ibland vara två lärare under lektionerna innebar tid och möjlighet
att stödja elevernas kunskapsmässiga utveckling.
Det finns således en vision på skolorna att utforma en inkluderande
skola och en hållning kring att varje skola ska ta hand om
sina elever med och utan funktionsnedsättningar. Men stödet måste
också få se olika ut, vilket enligt rektorerna har stöd i skollagen.
Det riktade stödet som skolorna fått är ett prioriterat område
och kan som en av rektorerna säger; ”vara mer ekonomiskt än
att utforma särskilda undervisningsgrupper”. Organisatoriska
stödstrukturer kan sägas råda på skolorna även om några lärare
efterlyser mer kommunikation och handledning. Detta är något
skolorna behöver beakta. För att ett förändringsarbete ska få
genomslag är det betydelsefullt att få med alla berörda samt att
skolan har just en viljeinriktning. Viljeinriktningen är tydlig men
inkluderingsfrågorna finns inte kontinuerligt på agendan utan blir
mer punktinsatser i form av enstaka föreläsningar.
Den policyrelaterade intentionen är inte lika framträdande hos
lärargruppen som ledningsgruppen. Dock skiljer det sig något
mellan Drageskolan och Långeskolan. Detta kan ha sin förklaring i
ålder på eleverna och de krav som ställs på att nå kunskapskraven.
Många studier visar att inkludering är lättare att leva upp till på
de lägre stadierna men ytterst handlar det om de förutsättningar
lärarna får genom kompetens, handledning och stöd.
Enligt Skolinspektionens rapport (2012) måste många skolor
skaffa sig fördjupad kunskap inom AST samt ha en långsiktig planering
för att höja kunskapsnivån. De individuella behoven är så
olika för elever inom AST så det är en nödvändig förutsättning. I
föreliggande studie framkommer att det finns fördjupad kompetens
inom AST-området på de båda skolorna. Specialpedagogerna
har både beprövad erfarenhet samt högskoleutbildning.
Elevassistenterna har erfarenheter av arbete med barn och unga
inom funktionsnedsättningsområdet. Däremot känner sig flera av
klasslärarna osäkra och efterfrågar också kompetensutveckling
inom området. Liknande synpunkter beskriver Allan (2010) i sin
studie; både lärare och rektorer omfattades av inkluderingstanken
men särskilt lärarna upplevde sig ha bristande kompetens att
genomföra det. Att få förutsättningar genom olika slag av förberedelser
för lärarna är då en självklarhet.
För en av de intervjuade föräldrarna är en inkluderande skola
ideologiskt viktig. Föräldern poängterar att inkludering handlar
här om demokratiska värden, se till alla elever och respektera
olikhet. Det framkommer också att andra elever utan funktionsnedsättning
också får kunskap om hur det kan vara att ha en funktionsnedsättning
genom just mötet med ”annanhet”. ”Men det
48 Stödjande strukturer • Specialpedagogiska skolmyndigheten