Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ungdomspolitiken och all offentlig verksamhet<br />
för unga utgår från fyra grundläggande perspektiv:<br />
självständighetsperspektivet, rättighetsperspektivet,<br />
mångfaldsperspektivet och resursperspektivet.<br />
Dessa perspektiv är grundläggande<br />
för hur myndigheter och verksamheter som<br />
berör unga ska agera.<br />
Självständighetsperspektivet handlar om att samhället<br />
ska stödja ungas möjligheter till självständighet<br />
och oberoende. Det innebär att ungas<br />
väg till vuxenblivande och frigörelse från föräldrarna<br />
ska underlättas. Faktorer som skapar<br />
beroende och minskar den unga personens<br />
handlingsutrymme ska undanröjas, oavsett om<br />
det handlar om företeelser som tvång, förtryck<br />
och diskriminering eller stereotypa könsroller.<br />
Rättighetsperspektivet grundar sig på FN:s konvention<br />
om barnets rättigheter och deklarationen<br />
om de mänskliga rättigheterna. Samhället<br />
ska ge unga social och ekonomisk trygghet, god<br />
hälsa och möjlighet till utveckling. Unga har<br />
rätt att vara med och påverka sitt eget liv, sin<br />
närmiljö och samhällsutvecklingen. I fokus för<br />
varje ung människas individuella rättigheter<br />
ligger rätten till utbildning av hög kvalitet, god<br />
hälsa, en trygg tillvaro, ett utvecklande arbete<br />
och en stabil ekonomisk situation.<br />
Mångfaldsperspektivet innebär att en mångfald<br />
av livsstilar bland unga är värdefullt och ska<br />
bejakas. Ungdomsgruppen är heterogen, ungas<br />
förutsättningar varierar bland annat beroende<br />
på kön, svensk eller utländsk bakgrund, socioekonomisk<br />
bakgrund, geografisk hemvist, eventuella<br />
funktionshinder och sexuell läggning.<br />
14<br />
Resursperspektivet innebär att ta vara på ungas<br />
unika kunskaper och erfarenheter. Ungas egna<br />
resurser måste tas till vara i den offentliga sektorn,<br />
i näringslivet, på arbetsmarknaden och i<br />
folkrörelserna. I praktiken innebär det att unga<br />
ska ges inflytande över den verksamhet som<br />
påverkar dem (prop. 2004/05:2).<br />
Unga är inte en homogen grupp. Enligt regeringens<br />
proposition ska samhället ge alla unga<br />
lika förutsättningar till en god hälsa och trygga<br />
levnadsvillkor oavsett kön, etnicitet, kulturell<br />
och socioekonomisk bakgrund, sexuell läggning<br />
och funktionshinder. Det är en stor utmaning<br />
och det finns också stora skillnader mellan<br />
unga, mellan flickor och pojkar, mellan<br />
unga män och unga kvinnor – något som den<br />
här studien kommer att fokusera på.<br />
Kärlek och äktenskap<br />
För att beskriva arrangerade äktenskap mot<br />
någons vilja har vi valt att ta avstamp i rådande<br />
normer kring kärlek, sexualitet och äktenskap<br />
och ungas syn på kärlek och sex.<br />
Inom populärkultur, finkultur med mera så<br />
finns en stark fixering vid kärlek och tvåsamhet<br />
som det ideala tillståndet för människor.<br />
Fixeringen vid den stora kärlek som kan uppstå<br />
mellan två personer, driver mycket av modeoch<br />
filmindustrin och är en del av människans<br />
världsuppfattning. Parförhållanden grundade<br />
på kärlek är en grundbult i hur vi tänker kring<br />
fulländningen av människors liv. Det som leder<br />
till uppbrott mellan par är brist på kärlek<br />
eller att någon i paret, eller båda, har funnit en<br />
ny och större kärlek. Sökandet efter ”den rätte”<br />
kan för många människor pågå hela livet.<br />
Det finns många myter om kärleken och framförallt<br />
om kärleken mellan man och kvinna.<br />
Filosofen Platon, som levde mellan år 427 och
Change language