wwwGiftMotSinVilja

29 Sociologen Deniz Kandiyoti
(1988) jämför i artikeln
”Bargaining with Patriarchy” det
hon kallar det klassiskt patriarkala
systemet med polygamiska.
Kandiyoti hävdar att kvinnors
handlingsutrymme varierar inom
olika patriarkala system och att
deras handlingsutrymme framkommer
av kvinnors strategier
och mekanismer för att bemästra
de egna intressena i mötet med de
förväntningar och krav som ställs
på dem därför att de är kvinnor.
Hon kallar detta patriarchal
bargain, även om kvinnor ofta
inte har något faktiskt förhandlingsutrymme.
Enligt hennes
analys har kvinnor minst
handlingsutrymme i det klassiskt
patriarkala systemet.
30 En nationell rapport om tvångsäktenskap
i England som gjordes
inom brittiska The Home Office
insatser mot tvångsäktenskap.
31 Syskonbarn eller närmare besläktade.
32 I artikeln ”Spousal interdependence,
female power and divorce:
A cross-cultural examination”
(Hendrix & Pearson 1995) ser
forskarna att i de samhällen där
”brudpris”-system inte förekommer
är skilsmässor vanligare.
33 Se till exempel Akpinar 2003,
Gruenbaum 2001, Kandiyoti 1988,
Okin 2002 och Wikan 2004.
34 Se till exempel Akpinar 2003,
Bredal 1999 & 2006, Ghadimi
2007, Högdin 2007, Schlytter &
Linell 2008, Sev’er & Yurdakul
2001.
35 Lenardt använder begreppet
etnisk submiljö i exilsammanhang
(2008).
36 Se bland annat Bredal 2005 och
Bredal & Skjerven 2007.
37 Se bland annat Bredal & Skjerven
2007, Bredal 2008, Brandon &
Hafez 2008 och Schlytter 2004.
38 http://www.fco.gov.uk/en/fco-inaction/nationals/
39 http://www.fco.gov.uk/en/fco-inaction/nationals/forced-marriageunit/
Kapitel 2
1 De fyra områdena är Husby i
Stockholm, Hjällbo i Göteborg,
Rosengård i Malmö och Araby i
Växjö. Se ref. Ungdomsstyrelsen
2008a.
2 I rapporten används begreppet
forced marriage.
3 I rapporten används begreppet
”autoritær oppdragelse og kontroll
av jenters seksualitet med sikte på
å bevare familiens ære”
4 I studien definierades unga
utsatta för ett tvångsäktenskap som
de unga vars familjer arrangerade
ett äktenskap utan att den unge
fick veta någonting om med vem
eller när man skulle gifta sig eller
om ett äktenskap hade arrangerats
mot den unges uttryckliga vilja.
5 I studien används begreppet
invandrarkvinnor genomgående
inom citationstecken. Lenardt har
studerat kvinnor som själva eller
vars föräldrar var födda utanför
Sverige och som sökt hjälp då de
misshandlats i sitt förhållande.
6 Ungefär 90 procent av de intervjuade
var kvinnor och hälften var
under 20 år.
7 www.umu.se/phmed
342
8 Referenser till olika publikationer
finns på Norwegian Social
Research (www.nova.no).
9 Valda delar av enkätformuläret. I
den här bilaga komprimerad.
10 De definitioner som Socialstyrelsen
utgick ifrån:
Våldet ses och uttalas av
kollektivet som en legitim,
oundviklig handling för att straffa
kvinnors olydnad, bevara
familjens heder och värna om
släktens sociala överlevnad.
Hederstänkandet har en
avgörande roll.
Våldet är planerat.
Våldet är kollektivt sanktionerat
och beslutat, i vissa fall även
kollektivt utövat.
Förövarna beskyddas av
merparten av släkten/kollektivet.
Våldet drabbar individer av
kvinnokön från det att de blir
könsmogna, dvs. från cirka 12–13
års ålder och under resten av livet.
Våldet kan även drabba pojkar
och unga män om de stödjer eller
beskyddar en flicka eller kvinna
som inte fogar sig.
Våldet är framförallt:
- psykiskt (kränkning, skuld- och
skambeläggning, förödmjukelser,
nedvärdering, undandragen kärlek
och omsorg, förföljelse, hot)
- socialt (isolering, förbud att delta i
normala aktiviteter i samhället,
tvång till avvikande klädsel,
avvikande beteende, ekonomisk
nöd, ofrivilligt bortförande)
- i förlängningen är våldet ofta
även sexuellt (tvång till oönskat sex
med okänd/oönskad person
genom ofrivilligt äktenskap)
- fysiskt (från örfil till mord).
Ett rykte kan vara tillräckligt skäl
för bestraffning.
Våldet kan även utövas mot
individer av bägge kön på grund
av sexuell läggning som av
kollektivet utdöms som avvikande
och mot kvinnor om de inte är
fruktsamma.