You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
åder olika förväntningar på vilken roll de ska<br />
inta och att dessa förväntningar ser olika ut utifrån<br />
om man är flicka eller pojke. De har en<br />
tydlig insikt om att normsystemet inom familjen<br />
är helt olikt det normsystem som råder<br />
inom exempelvis skolan eller i kompisgänget<br />
och att det är därför hon begränsas.<br />
För flickorna får konflikterna mellan de olika<br />
normsystemen hela tiden konsekvenser i det<br />
dagliga livet då hon inte kan fullfölja sin praktik,<br />
hon saknar vänner då hon inte får delta i<br />
klassaktiviteter eller får olovlig frånvaro då hon<br />
har plikter i hemmet. Det är flickan själv som<br />
lämnas att hantera dessa konflikter i vardagen,<br />
att förklara för läraren varför hon kommer sent<br />
eller för kamrater varför hon inte kan följa med<br />
på klassresan. Det handlar utifrån flickornas<br />
berättelser om att gång på gång påminnas om<br />
att man inte hör till, inte får delta, att man är<br />
annorlunda och kommer efter i den gemenskap<br />
man ser att andra ingår i.<br />
I Björktomtas studie (2006) beskrivs de som<br />
slocknade flickor. De är de flickor som begränsas<br />
och isoleras utifrån hedersnormer och som<br />
därför präglas av en uppgivenhet inför sin livssituation.<br />
Det framkommer att alla flickor i studien en<br />
eller upprepade gånger har överträtt förväntningar<br />
och regler utifrån normsystemet i familjen<br />
och därför har bestraffats med hot och<br />
våld av föräldrar eller andra familjemedlemmar.<br />
Enligt Schlytter (2004) uppstår konflikt<br />
då någon inte vill leva efter gruppens normer<br />
och värderingar och det inte är tillåtet att gå sin<br />
egen väg enligt dessa normer.<br />
Bauböck (1996) för fram att rollerna som<br />
varje individ intar i olika institutioner, till exempel<br />
familj eller skola, som den agerar inom<br />
inte får vara alltför väsensskilda. Av genomgången<br />
framkommer att det handlar om över-<br />
222<br />
trädelser från flickorna som enligt normerna i<br />
till exempel skola eller kompisgäng inte ses som<br />
överträdelser utan snarare förväntas av flickan<br />
i rollen som elev eller i rollen som en i ungdomsgemenskapen.<br />
Aktiviteter som ses som<br />
vardagliga som att tala med pojkar på rasten, att<br />
sminka sig, att spela fotboll eller att uttrycka en<br />
åsikt, ses av flickans familj som något som går<br />
emot familjens normer och som leder till kraftiga<br />
bestraffningar.<br />
Barns kontra föräldrars rättigheter<br />
Hur samhället ska förhålla sig till de föräldrar<br />
som av olika skäl begränsar sina barns autonomi<br />
är något som Anna Singer (2000) menar<br />
i liten grad har diskuterats i lagstiftningssammanhang.<br />
Singer för fram att barns rätt i förhållande<br />
till föräldrars rätt berördes i samband<br />
med agalagstiftningen under 1970-talet. Förbudet<br />
mot aga (prop. 1978/79:67) kan förklaras<br />
mot bakgrund av att barn alltmer hade kommit<br />
att uppfattas som självständiga individer<br />
med egna behov i förhållande till föräldrarna.<br />
Det främsta skälet till ett förbud mot aga var<br />
den skadliga verkan som aga kunde ha på barns<br />
utveckling. Kritiker menade att genom att lyfta<br />
fram den okontroversiella frågan om aga, som<br />
många kunde enas om var i strid med en uppfostran<br />
utifrån barnets bästa, undveks en mer<br />
övergripande analys av barnets rätt. Denna mer<br />
samlade översyn av barnets fri- och rättigheter,<br />
särskilt kopplat till den personliga integriteten<br />
i förhållande till föräldrars rättigheter, har ännu<br />
inte behandlats i lagstiftningssammanhang.<br />
I 6 kap. 1 § Föräldrabalken finns barnets rättigheter<br />
stadgade. Barn har rätt till omvårdnad,<br />
trygghet och en god fostran. De ska behandlas<br />
med aktning för sin person och egenart och får<br />
inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan<br />
kränkande behandling. Uppräkningen av
Change language