Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Skola<br />
Skolan är en nyckelarena för att arbeta förebyggande<br />
med unga vars fria vilja i förhållande till<br />
äktenskap och partnerval begränsas av föräldrar<br />
och familj. Det är också en verksamhet som<br />
direkt möter unga som är oroliga för eller utsatta<br />
för att ha gifts bort mot sin vilja. Myndigheten<br />
för skolutveckling fick i juni 2008 ett regeringsuppdrag<br />
att genomföra jämställdhetsinsatser<br />
i skolan (regeringsbeslut U2006/9049/S).<br />
En del av uppdraget innebär att myndigheten<br />
ska erbjuda skolledare i grund- och gymnasieskolan<br />
fortbildning i hur skolan kan arbeta med<br />
frågor om hedersrelaterat våld och förtryck<br />
inom ramen för sin verksamhet. Detta uppdrag<br />
fördes under 2008 över till Skolverket när myndigheten<br />
för Skolutveckling lades ner.<br />
I en studie om undantag från skolplikten på<br />
grund av familjens traditioner eller religion<br />
framkommer att det finns skillnader mellan<br />
skolor i hur de hanterar elever som av sina föräldrar<br />
inte tillåts vara med på undervisningsmoment<br />
som till exempel sexualkunskap och<br />
idrottsundervisning. Det handlade i den aktuella<br />
studien inte om skolavbrott eller långvarig<br />
frånvaro utan om frånvaro från vissa moment<br />
där främst flickor med utländsk bakgrund hindrades<br />
från att delta utifrån normer i familjen<br />
kring kvinnlig oskuld och icke könsblandade<br />
sammanhang. I studien intervjuades rektorer<br />
från fyra skolor där andelen elever som uppgett<br />
att de inte fick delta i ett eller flera undervisningsmoment<br />
1 var runt 8 procent. En av de intervjuade<br />
rektorerna uppgav att i deras skola<br />
beviljades alla elever befrielse. På en annan<br />
skola beviljades eleverna befrielse från de inslag<br />
som inte ansågs vara obligatoriska. Rektorerna<br />
på de andra två skolorna menade att de<br />
233<br />
utgick ifrån barnens rättigheter och inte godtog<br />
befrielse på några grunder. Rektorerna på<br />
dessa skolor ansåg att föräldrar inte hade rätt<br />
att bestämma över om deras barn skulle delta<br />
eller inte då de menade att samtliga barn har<br />
rätt till en likvärdig utbildning (Högdin 2007).<br />
Att skolan ger unga, främst flickor, dispens från<br />
vissa obligatoriska ämnen synliggjordes också<br />
i rapporten Lärarnas iakttagelser rörande förekomst<br />
av ”Hedersrelaterat förtryck” i skolorna.<br />
Rapporten baserades på en enkät till gymnasie-,<br />
högstadie- och mellanstadielärare som besvarades<br />
av 5 081 lärare. De flesta lärare, mellan 90<br />
och 96 procent, menade att det inte var acceptabelt<br />
att elever befriades från undervisningsmoment<br />
på grund av sin religiösa tro. Minst 36<br />
procent av lärarna rapporterade att önskemål<br />
om dispens hade förekommit i något av sju specificerade<br />
ämnen 2 (Lange 2008).<br />
Trots att så pass många lärare inställningsmässigt<br />
var emot att elever beviljades dispens<br />
på grund av tradition eller religion visade undersökningen<br />
att i de flesta län hade dispens<br />
beviljats i några eller i ganska många fall. I rapporten<br />
framkom även att lärarna hade erfarenhet<br />
av andra begränsningar av eleverna i skolan.<br />
Systematisk frånvaro från klass- och skolfester<br />
eller andra organiserade gruppaktiviteter,<br />
hämtning från skolan av en familjemedlem<br />
eller övervakning av flickorna var alla ungefär<br />
lika vanliga. Andelen som rapporterade dem<br />
varierade mellan 19 och 32 procent (övervakning)<br />
och mellan 22 och 39 procent (klassfester).<br />
Också av en större enkätstudie som riktades<br />
till en tredjedel av Stockholms stads elever i<br />
årskurs nio framkommer att skolan ofta beviljar<br />
främst unga flickor dispens från obligatoriska<br />
skolinslag. Av studien framkommer att<br />
nästan en tiondel av samtliga pojkar och flickor<br />
har svarat att de sällan eller aldrig för sina för-
Change language