Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
till och från skolan. Skolverkets studie visar att<br />
skolfrånvaron bland romska barn var omfattande<br />
(mellan 30 och 50 procent i grundskolans<br />
senare år).<br />
I Socialstyrelsens rapport Omhändertaganden<br />
av romska barn (2006) berättar handläggare<br />
inom socialtjänsten att det utifrån deras erfarenhet<br />
var vanligt att de romska flickorna slutade<br />
att gå i skolan på högstadiet. De skäl för<br />
frånvaron som familjerna uppgav var bland<br />
annat att de var rädda att flickan skulle bli<br />
bortrövad på väg till och från skolan. Flera<br />
socialkontor beskrev att de satte in extra insatser<br />
för dessa elever. Det kunde exempelvis vara<br />
taxi till skolan eller kontaktpersoner som hämtade<br />
barnet till skolan varje dag.<br />
En annan orsak till att flickorna slutade skolan<br />
under högstadiet var att flickorna i tonåren<br />
förväntades lära sig att sköta ett hem. Det framkom<br />
en oro från några av de intervjuade handläggarna<br />
att de hade tappat bort de romska flickorna<br />
då de sades ha flyttat till en annan stadsdel.<br />
Socialsekreterarna misstänkte att de hade<br />
gift sig och slutat i skolan.<br />
Det framkom också i rapporten att en anmälningsorsak<br />
för romska barn i kommunerna var<br />
att det förekommit att romska flickor gifts bort<br />
innan de var myndiga. Socialstyrelsen arbetade<br />
i utredningen tillsammans med en referensgrupp<br />
bestående av flera olika romska riksförbund<br />
vilka fick möjlighet att reflektera över resultaten<br />
av kartläggningen. Referensgruppen<br />
förtydligade att alla företeelser inte gäller generellt<br />
för alla romer. Det är till exempel inte generellt<br />
så att flickor gifts bort innan de är myndiga<br />
utan det handlar om en begränsad grupp<br />
som har denna tradition och då oftast de utomnordiska<br />
och nyanlända romerna.<br />
180<br />
Tvång och våld runt<br />
äktenskap och partnerval<br />
Astrid Schlytter för i boken Rätten att själv få<br />
välja fram att konflikter i familjer där arrangerade<br />
äktenskap är tradition uppstår när den<br />
enskilda inte vill leva efter gruppens normer<br />
och värderingar och det inte är tillåtet att gå sin<br />
egen väg enligt dessa normer (Schlytter 2004).<br />
Av den danska studien Pardannelse blandt<br />
etniske minoriteter i Danmark (Schmidt & Jakobsen<br />
2004) framkommer att döttrarnas såväl<br />
som familjens anseende stod på spel när det<br />
kom till partnervalet. Författarna såg att detta i<br />
vissa fall ledde till konflikter mellan de unga<br />
och föräldrarna. En tredjedel av flickorna uppgav<br />
att de hade haft stora konflikter med sina<br />
föräldrar om hur mycket inflytande föräldrarna<br />
skulle ha i val av partner medan motsvarande<br />
för pojkarna var 5 procent. En fjärdedel av flickorna<br />
hade haft stora konflikter med föräldrarna<br />
då föräldrarna inte accepterade deras val. Motsvarande<br />
för männen var 5 procent.<br />
En av slutsatserna i studien var att styrningen<br />
av val av äktenskapspartner sker långt innan en<br />
eventuell förälskelse eller äktenskapsförhandling<br />
blir aktuell. Ungdomarna kan antingen<br />
följa de regler som gäller för val av partner som<br />
endogami och att gå till väga på rätt sätt eller<br />
försöka förhandla med sina föräldrar. Hur<br />
förhandlingsutrymmet kan se ut varierar och<br />
om den unge har gått till väga på fel sätt kan<br />
hon eller han utsättas för konsekvenser som<br />
våld och övergivande.<br />
Anja Bredal lyfter i sin studie Vi er jo en familie<br />
(2006) fram att konfliktnivån i förhållande till<br />
det arrangerade äktenskapet var beroende av<br />
om den unge hade en familj med en rigid och<br />
hierarkisk eller med en öppen och flexibel ordning<br />
där det fanns utrymme för den unge att
Change language