24.11.2012 Views

wwwGiftMotSinVilja

wwwGiftMotSinVilja

wwwGiftMotSinVilja

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

utredningen av socialtjänsten. Det framkommer<br />

inte heller om det flickan har uppgett att<br />

hon utsatts för har lett till en polisanmälan. I<br />

hälften av de fall där familjen planerat ett äktenskap<br />

eller hotat flickan med ett äktenskap<br />

mot hennes egen vilja framkommer det inte<br />

om polisanmälan är gjord. Inte heller i de två<br />

ärenden där flickan har förts ur landet för att<br />

giftas bort mot sin vilja av familjen och på egen<br />

hand tagit sig tillbaka till Sverige framkommer<br />

det ifall detta har lett till en polisanmälan från<br />

socialtjänsten.<br />

Socialnämnden har ingen skyldighet att polisanmäla<br />

misstanke om brott som begås mot<br />

någon som är under 18 år. Socialstyrelsens rekommendation<br />

är dock att socialnämnden<br />

skyndsamt bör anmäla misstanke om brott mot<br />

barn till polisen om det är för barnets bästa, i<br />

synnerhet om det handlar om våld. Socialstyrelsen<br />

lyfter också fram att om socialnämnden<br />

gör bedömningen att inte polisanmäla misstanke<br />

om att ett brott begåtts mot ett barn ska<br />

nämnden anteckna varför man valt detta i akten.<br />

Det ska framgå att socialtjänsten har gjort<br />

ett ställningstagande (SOSFS 2006:12). Av de<br />

19 domar där det framgår att flickans situation<br />

är anmäld till polisen lyfts detta fram som en<br />

viktig del både i socialtjänstens och i länsrättens<br />

bedömning av risken för att flickans hälsa<br />

eller utveckling skadas. Att misshandel, hot eller<br />

tvång är polisanmälda ökar trovärdigheten i<br />

bedömningen av flickans behov av stöd och<br />

skydd. Att det inte framkommer av de övriga<br />

tretton domarna om ett ställningstagande till<br />

polisanmälan har gjorts behöver inte betyda att<br />

situationen inte är polisanmäld eller att ett ställningstagande<br />

inte har gjorts. Dock förefaller det<br />

som relevant för länsrättens rättstillämpning<br />

att veta om socialtjänsten har tagit ställning till<br />

att polisanmäla flickans situation.<br />

225<br />

Kunskapsluckor<br />

och utvecklingsbehov<br />

Studiens tredje syfte var att lyfta fram eventuella<br />

kunskapsluckor och utvecklingsbehov som<br />

framkommer av kartläggningen. Socialtjänsten<br />

är som tidigare nämnts samhällets yttersta<br />

skyddsnät för barn i utsatta situationer. Socialtjänstlagen<br />

reviderades 1998 i syfte att stärka<br />

barnets ställning. I SoL:s portalparagraf slås fast<br />

att när åtgärder rör barn ska hänsynen till vad<br />

barnets bästa kräver särskilt beaktas. En särskild<br />

bestämmelse infördes också om barns rätt att<br />

komma till tals när åtgärder rör dem. I definitioner<br />

av vad som är barnets bästa och barnets<br />

rätt betonas bland annat barnets grundläggande<br />

behov av sina biologiska föräldrar. I de fall då<br />

det är föräldrarna som är de som aktivt och systematiskt<br />

kränker, hotar, kontrollerar och misshandlar<br />

sitt barn kan det bli problematiskt att<br />

betona denna rättighet framför andra rättigheter<br />

som att barnet också har rätt till trygghet<br />

och att skyddas från kränkningar och våld. Eftersom<br />

de biologiska föräldrarnas betydelse för<br />

barnen betonas i SoL försöker socialtjänsten i<br />

första hand finna lösningar så att barnet kan bo<br />

kvar hemma. I de allra flesta fall kommer man<br />

också överens om hur barnets behov kan tillgodoses<br />

i familjen.<br />

Ingripanden med stöd av LVU utgör en liten<br />

del av socialtjänstens insatser för barn och unga.<br />

Den utgångspunkt som finns i socialtjänstens<br />

kontakter med familjer – att insatserna för barn<br />

och unga i första hand ska bedrivas i nära samarbete<br />

med hemmet och att ingripanden enligt<br />

LVU inte alltid är vanliga i kommunerna –<br />

skulle kunna leda till att socialtjänsten främst<br />

arbetar utifrån ett familjeorienterat perspektiv<br />

där barnet har rätt till sina föräldrar och inte<br />

utifrån ett barnperspektiv där barnet har rätt<br />

till trygghet och att skyddas från de som kränker

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!