You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
I studien lyfter forskarna fram att familjens<br />
medverkan i de äktenskap som beskrivs som<br />
arrangerade ser olika ut. Familjen kan vara en<br />
kontrollmekanism för att garantera att partnern<br />
är ett bra val och att de unga ”matchar” varandra.<br />
Det kan vara en förhandling om vilka krav<br />
som föräldrarna har på en partner och vilka<br />
kompromisser som kan göras och det kan vara<br />
barnet som presenterar föräldrarna för partnern<br />
eller föräldrarna som presenterar partnern för<br />
barnet. De viktigaste delarna i arrangemanget<br />
är enligt studien att de unga går till väga på ”rätt<br />
sätt” och att de följer de endogama regler som<br />
kan finnas, till exempel kast, etniskt ursprung<br />
och religion. Att gå till väga på rätt sätt kan vara<br />
att de unga ger föräldrarna möjlighet att vara<br />
involverade och stå för vissa beslut, att bemöta<br />
föräldrarna respektfullt och låta dem ha den<br />
auktoritära rollen. Särskilt betydelsefullt blir det<br />
att den unge går till väga på rätt sätt utåt och<br />
inte låter föräldrarna förlora anseende, heder<br />
eller ära. En möjlig indikation på ett tvångsäktenskap<br />
är att de unga inte själva har varit<br />
involverade i valet av partner eller känt till förlovningen<br />
eller äktenskapet. I undersökningen<br />
framkom att 4 procent av de unga inte haft något<br />
inflytande på processen.<br />
Transnationella äktenskap<br />
I den kvantitativa undersökningen i rapporten<br />
Pardannelse blandt etniske minoriteter i Danmark<br />
(Schmidt & Jakobsen 2004) framkommer också<br />
att 58 procent av de som var förlovade eller gifta<br />
var det med någon från föräldrarnas födelseland.<br />
Också här fanns det stora skillnader mellan<br />
könen. Tre fjärdedelar av flickorna uppgav<br />
att de hade samma ursprung som sin partner<br />
medan 40 procent av männen uppgav detta.<br />
Den norska rapporten Grenseløs kjærlighet?<br />
174<br />
(Daugstad 2006) visar att minoritetsungdomar<br />
i Norge i hög grad gifter sig i transnationella<br />
äktenskap inom den egna etniska gruppen.<br />
Bland personer med bakgrund i Pakistan, Turkiet<br />
och Marocko var det mellan 65 och 76 procent<br />
av dem som gifte sig i Norge mellan 1996<br />
och 2004, som gifte sig med en person som var<br />
bosatt utanför Norges gränser. Även de unga som<br />
själva var födda i Norge, av föräldrar födda i<br />
dessa länder, gifte sig transnationellt i lika hög<br />
grad. I en engelsk studie, 4 Community perceptions<br />
of forced marriage som bygger på fokusgruppsintervjuer<br />
med unga och äldre med bakgrund i<br />
Bangladesh och Pakistan om deras syn på äktenskap,<br />
framkom att unga män var mer positivt<br />
inställda till transnationella äktenskap än<br />
unga kvinnor<br />
En slutsats som forskarna kommer fram till<br />
är att förekomsten av transnationella äktenskap<br />
är beroende av hur stort urvalet är inom den<br />
egna etniska gruppen i Storbritannien men<br />
också av statusmarkörer inom den etniska gruppen.<br />
På grund av de krav som ställdes från familjen<br />
på en acceptabel äktenskapspartner som<br />
etnicitet, kast, religion eller utbildning var möjligheterna<br />
att hitta en partner i Storbritannien<br />
begränsade vilket ledde till transnationella äktenskap<br />
för de unga (Samad & Eade 2002).<br />
Bakgrundsfaktorer till<br />
ungas identitetsbyggande<br />
Anja Bredal (2006) menar att det ofta undervärderas<br />
hur starkt knutna barn är till sina föräldrars<br />
bakgrundsland och den kulturkrets föräldrarna<br />
tillhör. Denna tillhörighet blir särskilt<br />
tydlig just vid beslut kring äktenskap.<br />
Bredal hänvisar till Annick Prieurs och Christine<br />
Jacobsens forskning där det framkommer<br />
att familjens traditioner, etnicitet och religion
Change language