You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Forskning om<br />
ungas situation<br />
Arrangerade äktenskap i Sverige<br />
I Sverige har inte ungas syn på och erfarenhet<br />
av arrangerade äktenskap blivit belyst i någon<br />
större kvantitativ eller kvalitativ studie. Det<br />
finns dock tre kvantitativa studier som genomförts<br />
i Sverige och som är relevanta i förhållande<br />
till problematiken. Socialstyrelsens rapport<br />
Frihet och ansvar (Socialstyrelsen 2007a)<br />
lyfte fram frågor kring ungas oro att inte själv få<br />
bestämma vem de skulle gifta sig med. Vi har<br />
gjort en kompletterande analys av den studien<br />
i kapitel 2.<br />
I Arrangerade äktenskap/tvångsäktenskap/barnäktenskap<br />
(Schlytter 2006) beskrivs den skolstudie<br />
som genomfördes av Mariet Ghadimi och<br />
Sara Högdin under 2002 bland tolv hundra<br />
elever i årskurserna sju och nio. Av de flickor<br />
som hade utländsk bakgrund uppgav 52 procent<br />
att de inte fick ha pojkvän för familjen,<br />
jämfört med 3 procent av de flickor som hade<br />
två svenskfödda föräldrar. Detta skulle kunna<br />
vara en indikation på att det finns en förväntan<br />
från deras familjer om ett arrangerat äktenskap.<br />
Rapporten Lärarnas iakttagelser rörande förekomst<br />
av ”hedersrelaterat förtryck” i skolorna<br />
(Lange 2008) visar att hedersnormer inom familjer<br />
inverkar negativt på flickors och pojkars<br />
tillgång till undervisning. Enligt lärarna i undersökningen<br />
var de vanligaste formerna av<br />
hedersrelaterade begränsningar i skolgången<br />
ansökan om dispens eller systematisk frånvaro<br />
från gymnastik och simundervisning samt systematisk<br />
frånvaro från klassfester och andra<br />
aktiviteter där barnen kunde umgås i könsblandade<br />
grupper. Det förekom även att barnen<br />
hölls borta från sex- och samlevnads-<br />
170<br />
undervisning och religionsundervisning. Det<br />
var ungefär lika vanligt att barnen hölls borta<br />
från klass- och skolfester och andra organiserade<br />
gruppaktiviteter, att de hämtades från skolan<br />
av en familjemedlem och att flickorna övervakades.<br />
Mellan 19 och 32 procent av lärarna<br />
uppgav övervakning och mellan 22 och 39 procent<br />
uppgav att barnen hölls borta från klassfester.<br />
Att flickor i skolan inte fick ha pojkvän<br />
på grund av kultur, tradition eller religion uppgav<br />
mellan 12 och 29 procent av lärarna och<br />
svaren ganska ovanligt och ganska vanligt var<br />
oftast förekommande. Den omvända händelsen,<br />
pojkar som inte fick ha flickvän på grund<br />
av kultur, tradition eller religion, var betydligt<br />
lägre, 3 till 8 procent.<br />
Av dessa studier framkommer att de flesta<br />
unga i Sverige själva får bestämma över sin sexualitet<br />
och om de vill ha en pojkvän eller flickvän.<br />
De flesta är inte oroliga för att de inte själva<br />
ska få bestämma vem de ska gifta sig med. Men<br />
för vissa flickor och pojkar är detta alltså inte<br />
lika självklart.<br />
I Norge, Danmark och Storbritannien har<br />
man för att beskriva ungas syn på sexualitet och<br />
familjebildande i förhållande till arrangerade<br />
äktenskap valt att titta på vilka attityder och erfarenheter<br />
unga med utländsk bakgrund har i<br />
dessa frågor. Av studierna framkommer skillnader<br />
i normer och erfarenheter kring dessa<br />
frågor inom etniska minoritetsgrupper, mellan<br />
olika etniska minoritetsgrupper och mellan<br />
minoritets- och majoritetsgrupperna. Här presenterar<br />
vi ett urval av kvalitativ och kvantitativ<br />
forskning från Sverige, Norge, Danmark och<br />
Storbritannien utifrån olika teman som aktualiseras<br />
i förhållande till unga och arrangerade<br />
äktenskap.
Change language