24.11.2012 Views

wwwGiftMotSinVilja

wwwGiftMotSinVilja

wwwGiftMotSinVilja

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

mellan barn och föräldrar är pliktbaserat. Barn<br />

och föräldrar är förbundna med varandra genom<br />

plikterna och först när plikterna är uppfyllda<br />

kan krav på rättigheter ställas. Mannen<br />

förväntas försörja sin familj. Kvinnan förväntas<br />

tillfredsställa mannen och vara oskuld när<br />

hon gifter sig. För att inte riskera kvinnans ära<br />

får parterna knappt träffas före giftermålet. Familjen<br />

är den grundläggande enheten i samhället<br />

och individen deltar i samhället först och<br />

främst som medlem av en familj.<br />

Arrangerade äktenskap i förhållande<br />

till normer kring heder och skam<br />

Aylin Akpinar (2003) lyfter fram den avgörande<br />

roll kontrollen av kvinnors sexualitet och barnafödande<br />

har för vissa gruppers fortlevnad.<br />

Samtidigt som kvinnan ses som den som står<br />

för reproduktionen av gruppen upplevs hon<br />

också som ett hot mot gruppens fortlevnad. Då<br />

det är kvinnors sexualitet som utgör hotet mot<br />

gruppen är det den som måste kontrolleras.<br />

Akpinar refererar till en symbolik som härrör<br />

från kulturantropologen Mary Douglas. Genom<br />

att kontrollera kvinnors sexualitet så konstitueras<br />

också män och kvinnor som varandras<br />

motsatser. Män betraktas som bärare av heder<br />

och kvinnor som bärare av skam. Mannens<br />

kropp ses som symboliskt stängd medans kvinnans<br />

kropp ses som symboliskt öppen. Eftersom<br />

kvinnans kropp ses som öppen kan också<br />

kvinnan bli förorenad. Samhället inristar på så<br />

sätt regler och normer i den mänskliga kroppen.<br />

Akpinar menar att alla kulturella system<br />

som hävdar mannens överlägsenhet baseras på<br />

samma syn på manligt och kvinnligt.<br />

Bredal (2006) betonar att arrangerade äktenskap<br />

är en patriarkal institution där könsrollerna<br />

är hierarkiska och komplementära och<br />

där heder och skam utgör centrala värden. Ef-<br />

40<br />

tersom det finns ett krav på att flickan/kvinnan<br />

ska vara oskuld när hon gifter sig, ska ogifta<br />

kvinnor och män umgås i minsta möjliga utsträckning.<br />

Det arrangerade äktenskapet är en<br />

följd av dessa icke könsblandade sammanhang<br />

(Bredal 2006). Studier från flera europeiska länder<br />

pekar på att konflikter vid ingående av äktenskap<br />

och val av äktenskapspartner ofta är<br />

bakgrunden till att unga utsätts för hedersrelaterat<br />

våld. 27<br />

Unni Wikan (2004) lyfter fram heder som ett<br />

relationsbegrepp. Mäns heder är beroende av<br />

de närstående kvinnornas sexuella beteende.<br />

Kvinnornas beteende kontrolleras därför och<br />

rädslan för att göra något skamligt finns ständigt<br />

närvarande. Mäns innehav av heder ligger<br />

i omgivningens ögon och hur saker uppfattas<br />

av dem, därför är ryktet avgörande. Samad och<br />

Eade (2002) för fram att hedersnormer bidrar<br />

till konkurrens mellan familjer där man mäter<br />

familjerespekt och förmågan att kontrollera<br />

sina kvinnor. I dessa sammanhang får familjemedlemmarnas<br />

äktenskap stor betydelse:<br />

”Relationships between families are often<br />

competitive, with each family being concerned<br />

about its own social standing and<br />

reputation. This is reflected in competition<br />

between affines, through the use of marriage<br />

for upward mobility, over the size of<br />

dowries, which are the ´markers´ of reputation<br />

and position of natal households.<br />

Marrying into the right sort of family brings<br />

respect and this notion is generally found<br />

across communities in the older and middle<br />

age ranges.” (Samad & Eade 2002 s. 39)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!