Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Metod<br />
Enkätundersökningen som ligger till grund för<br />
den här studien genomfördes under våren 2008<br />
bland cirka 2 300 elever i årskurs nio på 36<br />
grundskolor i Stockholms stad. Hälften av skolorna<br />
var kommunala (18 stycken) och hälften<br />
fristående (18 stycken).<br />
En studie som bygger på enkäter kan endast<br />
göra anspråk på att fånga in subjektiva uppfattningar<br />
av det som efterfrågas. Det är troligt att<br />
studiens resultat hade sett annorlunda ut om<br />
andra personer i ungdomarnas omgivning tillfrågats.<br />
Beslutet att genom en enkätundersökning<br />
fråga ungdomarna själva om deras livssituation<br />
är ett val av perspektiv som handlar om<br />
att ge de unga tolkningsföreträde av förhållanden<br />
i deras egen vardagsvärld. I den här studien<br />
betraktas således ungdomarna som aktörer med<br />
möjlighet att själva tolka och reflektera över<br />
sina villkor genom att svara på frågor om sin<br />
livssituation.<br />
Tidigare enkätstudier<br />
Studien har delvis utformats med inspiration<br />
av tre tidigare genomförda enkätundersökningar<br />
i Norden. Den första studien är en kartläggning<br />
av ungas livssituation, som besvarades<br />
av ungefär 1 200 elever i årskurs sju till nio<br />
på fyra kommunala grundskolor i utkanten av<br />
en svensk större stad. Enkätundersökningen<br />
ligger till grund för flera studier på området<br />
(Ghadimi 2007, Högdin 2007). Syftet med studierna<br />
var att ur olika perspektiv studera ungas<br />
situation i skolan, i hemmet och på fritiden<br />
samt relationen där emellan utifrån kön och<br />
etnisk bakgrund.<br />
Den andra studien är Socialstyrelsens nationella<br />
kartläggning Frihet och ansvar (2007a) där<br />
bland annat frågan om föräldrars restriktioner<br />
kring föräktenskapliga relationer undersöktes.<br />
85<br />
Studien är en befolkningsbaserad undersökning<br />
på ett statistiskt representativt urval av elever i<br />
gymnasiets andra årskurs där ungefär 5 200<br />
ungdomar svarade på enkätformuläret. Studien<br />
kännetecknas dock av ett stort externt bortfall<br />
som försvårar möjligheterna att dra generella<br />
slutsatser på nationell nivå. Enligt Socialstyrelsen<br />
beror bortfallet till stor del på tidsbrist och<br />
andra praktiska skäl som bidrog till att hela skolor<br />
och hela klasser föll bort. De resultat som<br />
presenteras är skattade till riksnivå för att få en<br />
bild av hur det ser ut i hela populationen, det<br />
vill säga elever i gymnasiets andra år läsåret<br />
2006/2007. Efter skattning till riksnivå speglar<br />
undersökningen förhållanden bland cirka<br />
113 000 unga, varav 54 000 är flickor och 59 000<br />
är pojkar. Det är tre frågeområden i denna studie<br />
som är intressanta i detta sammanhang:<br />
föräldrars syn på föräktenskaplig sexualitet,<br />
ungdomars relationer och ungdomars umgänge<br />
med det motsatta könet. Ett annat frågeområde<br />
som undersöks i Socialstyrelsens undersökning<br />
och som är relevant för denna studie, är ungas<br />
erfarenhet av kränkande behandling, hot och<br />
våld.<br />
Den tredje studien, Ung i Oslo (Øia 2007), är<br />
en omfattande enkätundersökning som besvarats<br />
av ungefär 11 000 unga i årskurs nio och tio<br />
på ”ungdomsskolen” och första året på ”videregående”<br />
i Oslo, vilket motsvarar svenska grundskolans<br />
årskurs åtta och nio samt gymnasiets<br />
första år. Undersökningen genomfördes första<br />
gången 1996 och följdes upp 2006. Båda undersökningarna<br />
har en bred ansats där ungas<br />
livsvillkor studeras utifrån olika utgångspunkter<br />
och ett antal studier från olika ämnesdiscipliner<br />
har publicerats inom projektet. 8<br />
Øias studie (1999) Foreldre og barn mellom<br />
tradisjonalitet og modernitet undersöker ungas<br />
upplevelser av föräldrars gränssättning, regler,
Change language