You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Hur är ungdomarnas välmående och hälsa<br />
vid tiden för studien?<br />
Vad har ungdomarna för bakgrund: etnicitet,<br />
religion och socioekonomi?<br />
Samtliga frågeställningar studeras utifrån en<br />
jämförande ansats, där unga som har begränsningar<br />
i valet av framtida partner jämförs med<br />
dem som inte har sådana begränsningar. Jämförelser<br />
görs även mellan flickors och pojkars<br />
enkätsvar genom att samtliga resultat presenteras<br />
uppdelat på kön. På så vis kan situationen<br />
för flickor fortlöpande jämföras med den för<br />
pojkar.<br />
Som tidigare nämnts utgår studien från en tidigare<br />
genomförd enkätundersökning: Ung 08.<br />
Enkäten fylldes våren 2008 i av elever i årskurs<br />
nio på 36 grundskolor i Stockholms stad. De<br />
elever som fyllde i enkäten utgör ungefär 30<br />
procent av samtliga ungdomar i 15-årsåldern i<br />
Stockholms stad vid tiden för undersökningen.<br />
Enkätundersökningen var ursprungligen ett<br />
uppdrag av Stockholms stads politiker som syftade<br />
till att studera unga som lever med hedersrelaterade<br />
normer och begränsningar. Den studien<br />
finns redovisad i rapporten Oskuld och<br />
heder. En undersökning av flickor och pojkar som<br />
lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholms<br />
stad – omfattning och karaktär (Schlytter, Högdin,<br />
Ghadimi, Backlund & Rexvid 2009).<br />
I den här studien har vi fokus på frågor som<br />
rör ungas val av framtida äktenskaps- och<br />
sambopartner. Dessa frågor har delvis analyserats<br />
i den ovan nämnda studien eftersom de<br />
ingick i de analytiska kriterier vi använde för<br />
att skilja ut den grupp flickor, men också pojkar,<br />
som lever med hedersrelaterade normer<br />
och begränsningar. I den här studien utgör frågorna<br />
om val av framtida partner ensamt utgångspunkt<br />
för samtliga analyser.<br />
67<br />
Avgränsningen av gruppen unga som själva<br />
inte får välja vem de ska gifta sig med sker med<br />
utgångspunkt i kriterier baserade på forskning<br />
och teori (Berge 1995). Detta betyder att det är<br />
vi som avgör om individen tillhör en viss kategori<br />
eller inte. Vidare är kategoriseringen inte<br />
detsamma som att de unga som uppfyller<br />
kriterierna faktiskt har begränsningar i val av<br />
framtida äktenskaps- och sambopartner.<br />
Först gör vi en forskningsgenomgång och därefter<br />
presenterar vi våra analytiska kriterier.<br />
Tidigare forskning<br />
Med anledning av att äktenskap mot en parts<br />
vilja har varit mindre belyst inom forskning i<br />
Sverige, är det av yttersta vikt att ta del av erfarenheter<br />
och forskningsresultat i den internationella<br />
forskningen kring äktenskap och den<br />
enskildes möjlighet att själv få välja sin framtida<br />
partner. Denna forskningsöversikt berör frågor<br />
kring äktenskapsform, faktorer som påverkar<br />
den enskildes val av partner och olika samlevnadsformers<br />
samband med migration, integration,<br />
religion samt kultur. Förutom forskningsresultat<br />
om äktenskapstraditioner inkluderar<br />
vår forskningsgenomgång även studier<br />
om andra inskränkningar av ungas handlingsutrymme<br />
som kan tänkas påverka deras val av<br />
framtida partner.<br />
I Det andra könet som kom 1949 analyserar<br />
Simone de Beauvoir äktenskapet som företeelse.<br />
Äktenskapets roll för kvinnor så som de<br />
Beauvoir beskrev det för sextio år sedan har fortfarande<br />
stor giltighet: ”Än idag förhåller det sig<br />
så att en majoritet av kvinnorna är gifta, har varit<br />
det, förbereder sig för att bli det eller lider av<br />
att inte vara det” (2002/1949 s. 489).<br />
Äktenskapet är enligt Simone de Beauvoir en<br />
samhällsinstitution där kvinnans uppgifter är<br />
att föda barn samt att tillfredsställa en mans<br />
sexuella behov och att sköta hans hem (a.a.).
Change language