Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
flickor och pojkar i invandrartäta Stockholm<br />
syd var 28 respektive 59 procent (Nilsson 1998).<br />
Unga med utländsk bakgrund är enligt Carlsson<br />
(2001) relativt sett mindre aktiva inom<br />
föreningsidrotten. Bland flickor med utländsk<br />
härkomst var, i Carlssons studie, endast 30 procent<br />
medlemmar i en idrottsförening mot 54<br />
procent av flickorna i jämförelsegruppen. Bland<br />
pojkarna tillhörde 59 procent av dem med utländskt<br />
ursprung en idrottsförening mot 74<br />
procent i kontrollgruppen. Carlsson hävdar att<br />
unga med utländskt påbrå är mindre fysiskt<br />
aktiva. Hela 40 procent av flickorna med utländsk<br />
bakgrund i den sistnämnda studien ansåg<br />
sig vara näst intill fysiskt inaktiva mot 18<br />
procent i kontrollgruppen. Bland pojkarna var<br />
relationen 21 procent inaktiva ungdomar med<br />
utländsk härkomst mot 13 procent i kontrollgruppen.<br />
Unga med utländskt ursprung, och i<br />
synnerhet flickor med utländsk bakgrund, debuterar<br />
senare i föreningsidrotten än andra<br />
ungdomar.<br />
Skolan är en särskild frizon för flickor som<br />
kommer från traditionella familjer. Det är vanligt<br />
att skolor upprätthåller en ”don’t ask don’t<br />
tell policy”. Flickan döljer sitt familjeliv och<br />
skolan frågar henne inte om hennes familjeförhållanden<br />
(McAvoy 2008). En rad olika<br />
svenska studier visar att pojkar och flickor med<br />
utländsk bakgrund bemöts olika av skolpersonalen.<br />
Grovt förenklat går det att konstatera<br />
att skolpersonalen har positiva föreställningar<br />
om flickor med utländsk bakgrund och<br />
negativa föreställningar om pojkar med utländsk<br />
bakgrund (Gruber 2007, Jonsson 2007,<br />
Hammarén 2008).<br />
Pojkar och flickor med utländsk bakgrund i<br />
den skola som Gruber (2007) har studerat får<br />
olika bemötande av skolpersonalen. ”Invandrarkillen”<br />
uppfattas utmana skolans regler och<br />
79<br />
normer. Han betraktas som en problematisk<br />
skolföreteelse som ska hållas under uppsikt av<br />
skolpersonalen. För att få honom att inordna<br />
sig under skolans krav och förväntningar på tillbörligt<br />
elevbeteende och för att vinna hans respekt,<br />
måste (de kvinnliga) lärarna använda sig<br />
av traditionella metoder, auktoritet och styrka.<br />
Det är också vanligt med kontakt med föräldrarna<br />
för att rapportera ett icke-önskat beteende<br />
hos pojken. Pojkarna är medvetna om att de får<br />
skäll hemma eftersom föräldrarna är måna om<br />
att pojkarna ska sköta skolan. ”Invandrarkillen”<br />
uppfattas vara både begärlig och besvärlig.<br />
Han tycks utmana skolans regler och normer<br />
samtidigt som han tillskrivs sådana egenskaper<br />
som charmig, påhittig och hövlig mot inte<br />
minst den kvinnliga personalen (Gruber 2007,<br />
Hammarén 2001).<br />
”Invandrarkillen” tillskrivs av skolpersonalen<br />
egenskaper som bristande verbal förmåga, tuff<br />
attityd, ointresserad av skolarbetet och utagerande<br />
såväl verbalt som fysiskt. ”Invandrarflickor”<br />
beskrivs i betydligt mer positiva termer<br />
som duktiga, skötsamma och väldigt ambitiösa<br />
som når goda skolresultat trots stort ansvar för<br />
hemsysslor. Till skillnad från skolpersonalens<br />
i huvudsak negativa föreställningar om invandrarkillen<br />
präglas lärarnas omdömen om invandrarflickor<br />
av en stark sympati. Mot denna<br />
bakgrund utgör skolan, vid sidan om sitt undervisningsuppdrag,<br />
en sorts arena för invandrarflickor<br />
där de bereds möjlighet att pröva det<br />
som är förbjudet i föräldrahemmet (Gruber<br />
2007).<br />
Skolpersonalens föreställningar om den ”förtryckta<br />
invandrarflickan” resulterar i att skolan<br />
i högre grad för dessa flickor avvaktar med<br />
att involvera flickans föräldrar när hon inte<br />
beter sig i enlighet med skolans outtalade normer<br />
för till exempel anständig eller passande
Change language