Slovo (<strong>Uppsala</strong>), 2010, No. 51Journal <strong>of</strong> Slavic Languages and Literaturesav Torčakov). 13 Det är frapperande att detta kloster – som antagligen snabbt tynadebort när den siste, som superintendent tilltänkte abboten rymde och dess jordegendomdrogs in till kronan 1618 – är känt i svenska källor som ”Spas Kloster”, där ”Spas”någon gång gränsar till att fungera som toponym (”Munnkarne ifrån Spas”). Det är hursom helst rimligt att förbinda Torčakovs ”Spas kyrkia” med den gamla förstadshalvan”u Spasa, na Koporskoj storoně”, och det finns skäl att tro att det är just i denna kyrka,nordost om slottet, som vi ser en ponomar’ – eller d’jačok? – ringa till gudstjänst påAdam Olearius’ avbildning från 1630-talet (se illustration 1). 1627 tycks allaJamgorods kloster ha upphört att fungera, utom ett där en ensam munk dröjde sig kvar;och av de hakelverkspräster som bara några år tidigare varit åtminstone två, är bara ensäkert känd. 14Illustration 1. Jamgorod från nordost med Frälsarkyrkan (??) i förgrunden, 1630-talet (Olearius1663:12/13).Den senare nämns med kyrka och ikoner ännu i maj 1628, men åtta år senare finner viinga präster alls i Jamgorods hakelverk, och det är nog vid denna tid som de ryskaborgarna – med förtäckt hot om att fly – klagar att de av ”Religions felande och preste13 Jfr hur Uppståndelseklostrets kyrka verkar ha stått kvar och kanske fungerat på andra sidan floden ännu på1650-talet. Åtminstone en kyrka på klostermark med en tjänande prästmunk är känd som pogostkyrka i svenskaIngermanland (Simeonskyrkan i Poreč’e, Jarvosol’skij pogost, Nöteborgs län).14 Rekonstruktion: C. Galle t. KM, 14/7 1617, Skrivelser till Konungen. Gustav II Adolf, vol. 11; KM t. C. Galle,16/8 1617: Riksregistraturet (hädanefter: RR); Instruktionen för B. Rosen: RA. RR, 21/4 1620; Novgorodskija…1868:879 ff; Selin 1997:219; Pereswet<strong>of</strong>f-Morath 2003:121; Jonas Bureus’ godstagarförteckning, 6/11 1618, ibilaga till B. Rosen t. Axel Oxenstierna, 14/10 1620: RA. Oxenstiernska samlingen, E696; RA. KA. Ströddaäldre räkenskaper, ny serie: Fogdarnas förslag, vol 29: Jama o Ivangorods län 1619, Förläningslängd; protokoll25/6 1655: RA. Biographica. Otto Vellingk d.ä.; KM t. F. Lebed’, 28/9 1637: RA. RR; N. Mannerskiöld t.L. Mattsson 15/8 1639: RA. Livonica II:364; UUB. Westinska handskriftssamlingen, vol. 1207, fo. 509. På enritning från 1640-talet betecknas visserligen även den enda angivna kyrkan på slottet som ”Rusche Kijrche”(KrA. 0406:28:016:001), men detta torde vid det laget ha hunnit bli en historisk benämning.12
Alexander I. Pereswet<strong>of</strong>f-MorathIsaak Torčakov och diakerna: kring den äldre svenska ...mangel” måste ”sacramenten förvthan som bestar döö”. Ändå kunde det finnas kvarlägre kyrkotjänare, och sällsynta sakramenten kan ha utdelats av dem eller, snarare, avnågon präst som kom in från en lantförsamling. Det finns antydningar iingermanländsk historia om att präster kunde resa runt och fira i omkringliggandekyrkor som underhölls av en d’jačok, liksom vi vet att d’jački kunde ”uppehålle […]gudztiänst”. ”[T]uenne diaker uthi Jamo hakellwärke” (själva skriver de sig ”jamski[e]d’jačk[i]”) belönas för sin flit med att lära ungdomen katekesen i mitten av 1640-talet,vid en tid då Jamgorod har en rysk församling utan präst men med två kyrkor. 15Med stor sannolikhet celebrerade då Torčakov i Frälsarkyrkan under en reguljärpräst till dess att han avfärdades till Stockholm 1627, men snart efter sin återkomst kanhan alltså själv ha blivit hakelverkets främste faste kyrkotjänare. D’jačok, får viförmoda, men med särskilt ansvar och med särskilda förväntningar riktade mot sig.Det finns indirekt skäl att förmoda att prästen han tjänstgjort under före sin avresa varitsärskilt kvalificerad – eller möjligen bara särskilt villig att samarbeta med makten.Sommaren 1626 hade nämligen på Gustav II Adolfs begäran Jamgorods ryskeseniorskrivare och en icke namngiven rysk präst, som det är lättast att tänka sig ocksåkom från Jamgorod, kallats till Stockholm ”där någre ärender at förrätta”. I fallandeordning är de två rimligaste förklaringarna till konungens begäran att de skulle arbetamed Stockholmskatekesen eller beredas för den nu planerade avsändningen av en ellertvå ingermanländska präster till Konstantinopel för vigning till ortodox biskop. 16 Ivilketdera fallet kan valet förväntas ha träffats med urskiljning. I det svåra läge sominträtt i Jamgorod, med en förstadsbefolkning med minst två kyrkor som skulleförsörjas av en ensam (?) präst – en präst som dessutom kan ha farit till Sverige – tordetrycket ha varit hårt på en d’jačok, och de kyrkliga uppgifterna mer krävande ocherfarenheterna bredare än hans position kan få en modern betraktare att tro.4. En kornskrivare och hans fallNågra av de ryska ämbetsmän på ingermanländska fästningar som bidragit till densvensk-novgorodiska alliansstatens legitimitet 1611–1617 (jfr Pereswet<strong>of</strong>f-Morath1999:367–370) hade avskaffats efter freden i Stolbova. Under många år var det intedesto mindre nödvändigt att bland slottsfolket allra minst ha ryska kansli- ochkornskrivare. Posterna som rysk korn-/proviantskrivare i västra Ingermanland var15 Rekonstruktion: KrA. MR 1628/12, s. 5; RA. KA. Östersjöprovinsernas räkenskaper, 40, fo. 75; KrA. MR1644/9, fo. 513; KrA. MR 1645/13, fo. 857; FRA. 9665, fo. 70v; odat. ”Catalogus på the Församblingar, Kyrkioroch Prester vthj Narweske Superintendentien” (c:a 1647; med kursiv betecknas här – liksom fortsättningsvis isvenska 1600-talscitat – dels ord som i originalet skrivs med antikva i en text som i övrigt är i fraktur, delsupphöjda bokstäver i förkortningar): RA. Livonica II:644; två odaterade suppliker (en från 1654) från Jamgorodshakelverkare: RA. Livonica II:207: Jamo.16 Erik Andersson kvitto, Ivangorod 2/7 1626: KrA. MR 1626/17. Vi kan jämföra med Sjöbergs konjektur attman i Stockholm ”åren 1626–27 […] sökte efter en lämplig person för uppgiften att renskriva katekesen”(1984:33). Till de kittlande möjligheter detta öppnar hoppas jag återkomma.13
- Page 1 and 2: UPPSALA UNIVERSITYlovoJournal of Sl
- Page 3: CONTENTSEDITORIAL: SLOVO ARAUND THE
- Page 6 and 7: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 8 and 9: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 10 and 11: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 12 and 13: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 16 and 17: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 18 and 19: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 20 and 21: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 22 and 23: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 24 and 25: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 26 and 27: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 29 and 30: Alexander I. Pereswetoff-MorathIsaa
- Page 31 and 32: Alexander I. Pereswetoff-MorathIsaa
- Page 33 and 34: Alexander I. Pereswetoff-MorathIsaa
- Page 35 and 36: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51, pp.
- Page 37 and 38: Juhani NuorluotoIzvori za prouĉava
- Page 39 and 40: Juhani NuorluotoIzvori za prouĉava
- Page 41 and 42: Juhani NuorluotoIzvori za prouĉava
- Page 43 and 44: Juhani NuorluotoIzvori za prouĉava
- Page 45 and 46: Juhani NuorluotoIzvori za prouĉava
- Page 47 and 48: Juhani NuorluotoIzvori za prouĉava
- Page 49 and 50: Juhani NuorluotoIzvori za prouĉava
- Page 51 and 52: Juhani NuorluotoIzvori za prouĉava
- Page 53: Juhani NuorluotoIzvori za prouĉava
- Page 56 and 57: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 58 and 59: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 60 and 61: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 62 and 63: Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 64 and 65:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 66 and 67:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 68 and 69:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 71 and 72:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51, pp.
- Page 73 and 74:
Никита МихайловО м
- Page 75 and 76:
Никита МихайловО м
- Page 77 and 78:
Никита МихайловО м
- Page 79 and 80:
Никита МихайловО м
- Page 81 and 82:
Никита МихайловО м
- Page 83:
Никита МихайловО м
- Page 86 and 87:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 88 and 89:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 90 and 91:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 92 and 93:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 94 and 95:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 97 and 98:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51, pp.
- Page 99 and 100:
Карине Окерман Сар
- Page 101 and 102:
Карине Окерман Сар
- Page 103 and 104:
Карине Окерман Сар
- Page 105 and 106:
Карине Окерман Сар
- Page 107 and 108:
Карине Окерман Сар
- Page 109 and 110:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51, pp.
- Page 111 and 112:
P. Ambrosiani, A. GranbergSlavonica
- Page 113 and 114:
P. Ambrosiani, A. GranbergSlavonica
- Page 115:
Stockholm, The Strindberg Museum (S
- Page 118 and 119:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 120 and 121:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 122 and 123:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 124 and 125:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 126 and 127:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 128 and 129:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51Journa
- Page 131 and 132:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51, pp.
- Page 133 and 134:
Мария ЭнгстремАпоф
- Page 135 and 136:
Мария ЭнгстремАпоф
- Page 137 and 138:
Мария ЭнгстремАпоф
- Page 139 and 140:
Мария ЭнгстремАпоф
- Page 141 and 142:
Мария ЭнгстремАпоф
- Page 143 and 144:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51, pp.
- Page 145 and 146:
Ingrid MaierRecension: Tore Nesset:
- Page 147 and 148:
Ingrid MaierRecension: Tore Nesset:
- Page 149 and 150:
Ingrid MaierRecension: Tore Nesset:
- Page 151:
Slovo (Uppsala), 2010, No. 51, pp.