analys och prognos. April 2013 - NLLplus.se, Norrbottens Läns ...

Kostnadsutvecklingen 2008–2012År 2008 ökade kostnaderna för läkemedelsförmånerna med 3,8 procent,bland annat på grund av att de kostnadssänkande effekterna av patentutgångarnavar relativt begränsade detta år. Siffran skulle med stor sannolikhetha varit högre om inte den ekonomiska nedgången hade pressat huvudmännentill en intensifiering av det redan pågående arbetet med ett ordnatoch effektivt införande av nya läkemedel. En annan anledning till att ökningstakteninte tilltog var att effekten av TLV:s genomgångar av kostnadseffektiviteteninom olika läkemedelsgrupper blev större än beräknad.Det efterföljande året, 2009, ökade förmånskostnaderna med endast 0,4procent. Kostnadsutvecklingen präglades främst av det fortsatt kärva ekonomiskaläget samt apoteksmarknadsomregleringen. Ett av kraven på omregleringenvar att kostnaderna inte skulle öka för konsumenter eller samhället.För att uppnå detta mål fick TLV ett utökat mandat gällande prissättningoch utbyte av läkemedel med generisk konkurrens. En av TLV:s förstaåtgärder var en engångssänkning av priserna på originalläkemedel i grupperdär utbytbara, generiska alternativ finns att tillgå den 1 juli 2009, som myndighetenkom överens om med Läkemedelsindustriföreningen (LIF).Fortsatta effekter av engångssänkningen, i kombination med stora patentutgångarvar en av anledningarna till att kostnaderna för läkemedelsförmånernaminskade något år 2010 (-0,1 procent). Även resultatet av TLV:sgenomgångar bidrog till att kostnadsutvecklingen för andra gången på 20 århamnade på minussidan. Ytterligare en viktig faktor var att volymökningen(mängden försålda läkemedel i DDD) var lägre än väntat. Möjliga förklaringartill den låga volymökningen är att marknaden för vissa kostnadsdrivandeläkemedel hade mognat samt att ekonomistyrningen hade skärpts imånga landsting. Ekonomistyrning leder inte enbart till kostnadseffekterutan kan även ha vissa volymeffekter (se kapitel 4).År 2011 var ökningen av förmånskostnaderna återigen låg (0,8 procent).En anledning var att volymökningen för TNF-hämmare, som enligt den dåpreliminära versionen av Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för rörelseorganenssjukdomar borde ordineras till betydligt fler patienter, stabiliseradesi stället för att accelerera. Gruppen TNF-hämmare står för ungefär 8procent av den totala förmånskostnaden och har därmed stor påverkan påkostnadsutvecklingen. Även introduktionen av nya läkemedel av typen antikoagulantiaskedde långsammare än väntat. Effekterna av patentutgångar,TLV:s genomgångar och landstingens arbete med ökad kostnadskontroll varungefär som beräknade.Höjda gränser för högkostnadsskyddet samt patentutgångar som ledde tillkostnadsminskningar på över en miljard kronor var två viktiga händelsersom präglade 2012. Förmånskostnaderna minskade detta år med 5,9 procent,vilket var en mer omfattande nedgång än något tidigare år och ävenstörre än Socialstyrelsen hade prognostiserat. En förklaring var att de kostnadsökandeeffekterna av nya läkemedel var betydligt lägre än förväntat,bland annat på grund av en försiktig introduktion av nya läkemedel samt attläkemedel som tidigare skulle ha hamnat i förmånen nu främst hanterasutom förmånen och i slutenvården. Ökad kostnadskontroll påverkar förmodligenockså volymutvecklingen. Kapitel 4 går in djupare på dessa faktorer.19