12.07.2015 Views

analys och prognos. April 2013 - NLLplus.se, Norrbottens Läns ...

analys och prognos. April 2013 - NLLplus.se, Norrbottens Läns ...

analys och prognos. April 2013 - NLLplus.se, Norrbottens Läns ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

5. Uppskattad kostnadsutveckling förrekvisitionsläkemedel <strong>2013</strong>–2014Uppföljningen av rekvisitionsläkemedelAnaly<strong>se</strong>n av kostnadsutvecklingen för rekvisitionsläkemedel innehåller intenågra detaljerade uppgifter om kostnadsökningskomponenter på samma sättsom kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånerna. Rullande tolvmånaderstalvisar att kostnadsökningstakten för rekvisitionsläkemedel har varithögre än för läkemedelsförmånerna under de <strong>se</strong>naste tio åren. I mitten av2000-talet ökade kostnaderna för rekvisitionsläkemedel med som mest 20procent. En viktig anledning var att många dyra, högspeciali<strong>se</strong>rade läkemedelintroducerades i slutenvård <strong>och</strong> dagvård, bland annat onkologiska läkemedel<strong>och</strong> läkemedel mot autoimmuna sjukdomar. Samtidigt överfördelandstingen vissa läkemedelsgrupper från recept till rekvisition, vilket innebäregen upphandling i stället för finansiering genom förmånssystemet.År 2005 började kostnadsökningstakten stanna av, med en nedgång tillungefär 8 procent 2009. Under dessa år fördes förhållandevis få läkemedelöver från förmånssystemet till rekvisitionen. Dessutom förekom det ävenförskjutningar åt andra hållet. Patentutgångar på vissa specifika sjukhusläkemedelbidrog också till kostnadsminskningar. Ytterligare en förklaring tillden lägre kostnadsökningstakten var ett ökat kostnadsansvar <strong>och</strong> en merstringent kunskapsstyrning på sjukhuskliniker.Långtidsuppföljningen av kostnadsutvecklingen för rekvisitionsläkemedelhar blivit svårare efter den 1 januari 2010. Det finns flera anledningar tilldetta, bland annat att Apoteket Farmacis tillverknings- <strong>och</strong> arbetskostnaderinte längre finns med i statistiken. Det handlar om kostnader som uppstår isamband med att individanpassade läkemedel som inte kan erhållas frånläkemedelsindustrin antingen bereds av det företag som tar hand om landstingetsläkemedelsförsörjning eller av en annan leverantör. Kostnadsökningstaktenbedöms ha blivit 2–3 procent lägre 2010 på grund av att tillverkningskostnadernanu inte länge inkluderas. Det handlar framför allt om läkemedelsom ingår i ATC-grupperna L (tumörer <strong>och</strong> rubbningar i immunsystemet)<strong>och</strong> J (infektionssjukdomar).En annan förändring som gör det svårare att följa upp historiska trender äratt ett flertal landsting börjar gå över till att redovisa så kallade nettopri<strong>se</strong>r.Fram till 2009 togs ingen hänsyn i statistiken till de rabatter som landstingenkan få i förhandlingar med läkemedelsföretag, men som i vissa landstingkan utgöra mer än 10 procent av det totala redovisade beloppet för rekvisitionsläkemedel.Rabatterna brukar betalas tillbaka till landstingen i efterskott,vilket gör att kostnaderna för rekvisitionsläkemedel har <strong>se</strong>tt högre ut istatistiken än vad de har varit i verkligheten. Övergången till nettopri<strong>se</strong>rbetyder för övrigt inte automatiskt att samtliga rabatter kommer med i sta-71

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!