à rsredovisning 2002 - Akademiska Hus

MARKNADHögre utbildning och forskningHögskolenybörjareAntalet högskolenybörjare (studenter som inte tidigarebedrivit högskolestudier) ökade med 2,9 procent mellan läsåren1999/00 och 2000/01. Efter en minskning undernågra år i mitten av 1990-talet har antalet ökat under de tresenaste läsåren, även om ökningstakten varit något lägreän i början av 1990-talet. Antalet högskolenybörjare uppgickläsåret 2000/01 till 72 100, av vilka cirka tio procent, ellerdrygt 7 000, var inresande utbytesstudenter och andrautländska studenter som på eget initiativ påbörjat studiervid svenska universitet och högskolor. Se diagram 1.Under 2000/01 ökade antalet nybörjare särskilt kraftigtinom undervisningsområdet, liksom inom civilingenjörsutbildningarna,med cirka 400 respektive 300 nybörjare.Däremot noterade högskoleingenjörsutbildningen en kraftigminskning.Registrerade studenterAntalet registrerade studenter fortsätter att öka, en uppgångsom varit oavbruten sedan mitten av 1980-talet. Totalt varfler än 300 000 studenter registrerade 2000/01. Variationenmellan landets lärosäten är emellertid stor. Universiteteni Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping och Göteborgredovisar en kraftig ökning 2000/01 och vänder i vissa fallnedgången från året innan. Se diagram 2 och figur 1.Även flera av högskolorna ökar, däribland Lärarhögskolani Stockholm och Malmö högskola. Minskade studerandeantal redovisar Lunds universitet, Karolinska institutet,Kungliga Tekniska Högskolan, Sveriges lantbruksuniversitet,Växjö universitet, Mälardalens högskola, Handelshögskolani Stockholm samt Högskolan i Kristianstad.ForskningÅr 2001 uppgick intäkterna för forskning och forskarutbildningvid universitetet och högskolor till drygt 20 miljarderkronor. Resurstillskottet till detta verksamhetsområde harvarit relativt litet de senaste åren. Sedan 1997 handlar detom cirka 2,2 miljarder kronor i fast pris, det vill säga drygttio procent. Se diagram 4.Utvecklingen skiljer sig kraftigt mellan olika ämnesområden.Bioteknisk forskning har exempelvis fått kraftigt ökaderesurser, medan områden som kemiteknik och tekniskmekanik drabbats av stora nedskärningar.EkonomiKostnaden för universitet och högskolor uppgick under år2001 till 38,2 miljarder kronor. Detta motsvarar knappt 1,8procent av Sveriges bruttonationalprodukt för samma år.Inklusive kostnader för studiestöd och centrala myndigheteruppgår den totala kostnaden till cirka 47,2 miljarder kronor,vilket motsvarar 2,2 procent av Sveriges bruttonationalprodukt.Se diagram 5.En internationell jämförelse visar att högre utbildning ochforskning därmed utgör en relativt stor andel av den svenskabruttonationalprodukten. Enligt OECDs redovisning iEducation at a Glance, som publicerades i juni 2001, hamnarSverige på femte plats bland dryga 20-talet länder inomOECD.ForskarutbildningUnder de fem läsåren 1992/93–1996/97 tog 157 665 personernågon form av examen i grundutbildning vid universitetoch högskolor. Av dessa hade 6,5 procent övergått tillforskarutbildning vid utgången av läsåret 2000/01.Det högsta antalet forskarnybörjare som hittills registreratsgår tillbaka till 1997/98 då nära 4 000 personer påbörjadeforskarstudier. Åren därefter har antalet nybörjare varitbetydligt lägre och läsåret 2000/01 påbörjade knappt 3 200personer sin forskarutbildning. Den kraftiga nedgångenhänger samman med de skärpta finansieringskrav som träddei kraft i april 1998. Trots nedgången efter 1997/98 hardet ändå, sett i ett tioårsperspektiv, skett en ökning av antaletnybörjare. Särskilt tydlig har ökningen varit bland kvinnligaforskarstuderande. Se diagram 3.KI CAMPUS HUDDINGE