FinansieringFinansiell riskhantering<strong>Akademiska</strong> <strong>Hus</strong> är i egenskap av nettolåntagare exponeradför finansiella risker, framförallt ränterisk och refinansieringsrisk.Den risksyn som koncernen arbetar utifrån finnsdefinierad i en av styrelsen fastlagd finanspolicy. Koncernensfinansförvaltning är centraliserad till moderbolagetsfinansenhet vilket möjliggör stordriftsfördelar vid finansieringoch hantering av risker.RänteriskRäntekostnaden är den enskilt största kostnadsposten ifastigheterna. Hanteringen av ränterisken, i form av val avräntebindningstid i skuldportföljen, är följaktligen en avfinansenhetens viktigaste uppgifter. Styrelsen har därförvalt att åsätta hanteringen av skuldportföljen ett specielltriskmandat, uttryckt som ett intervall för räntebärandeskulds genomsnittliga räntebindningstid, räntederivatinstrumentinkluderade. Intervallet är för närvarande två tillfyra år. Den genomsnittliga räntebindningstiden är ett måttpå känsligheten i finansnettot vid en förändring av marknadsräntorna.Koncernen använder derivatinstrument somett medel för att justera räntebindningstiden vid en givenunderliggande kapitalbindning. Utgångspunkten är dock attdessa instrument främst skall användas då önskad räntebindningstidär svår att uppnå inom balansräkningen ellerendast kan uppnås till en betydande merkostnad.I diagram 1 visas den valda räntebindningstiden och detvid var tid av styrelsen beslutade räntebindningsmandatet.I vissa hyreskontrakt finns, förutom den sedvanliga inflationsuppräkningenav hyran, en justering med hänsyn tillränteutvecklingen mätt som statslåneräntan eller subventionsräntan.Avstämningen av räntan och ny hyresberäkningsker vart femte år. Denna typ av kontrakt kräver att ränteriskeni hyreskontrakten balanseras mot ränterisken i skuldportföljen.Dessa kontrakt föranleder därför en separat hanteringoch ingår inte i räntebindningsmandatet. Vid årsskiftetDIAGRAM 1Räntebindningstid och räntebindningsmandatRäntebindningstid, år5,55,04,54,03,53,02,52,01,51,097-1298-1299-1200-12Räntebindningstid i årRäntebindningsmandat, övre gränsRäntebindningsmandat, undre gräns01-1202-12uppgick den delen av skuldportföljen till cirka 2 000 Mkr.Som en diversifiering av koncernens finansiering har obligationermed realräntekonstruktion emitterats. Dessa obligationervänder sig delvis till andra investerarkategorier ochdärutöver möjliggör de för koncernen att inte enbart varaexponerad för förändringar i nominella räntor. Nettoexponeringeni reala räntor uppgick vid årsskiftet till cirka 700 Mkroch hanterades i en separat portfölj utanför räntebindningsmandatet.Koncernens utestående skuld varierardessutom enligt ett säsongsmässigt mönster eftersomhyresintäkter på cirka 1 250 Mkr (inklusive moms) erhållsvarje kvartal. För att undvika att denna variation påverkarräntebindningen med samma periodicitet hanteras den delav skuldportföljen som motsvarar maximalt nästkommandekvartals hyra också i en separat portfölj och exkluderas urräntebindningsmandatet.RefinansieringsriskVid låneförfall finns alltid en refinansieringsrisk, det vill sägaen risk att kostnaden är högre och finansieringsmöjligheternabegränsade, när förfallande lån skall omsättas. Måletär att begränsa effekterna av en sådan marknadssituation.Detta uppnås dels genom en lämplig balans mellan kort- ochlångfristig finansiering, dels genom att en diversifiering mellanolika finansieringsformer och marknader eftersträvas.Outnyttjade kreditfaciliteter skall dessutom finnas i tillräckligomfattning för att garantera god betalningsberedskap.Kreditrisk och motpartsriskKoncernen är även exponerad för vissa kreditrisker och motpartsrisker.Ett avsnitt i finanspolicyn definierar koncernenssyn på dessa risker. En limitstruktur som bygger på motpartensrating och engagemangets löptid har fastlagts.Kreditrisk uppstår när en tillfällig överskottslikviditet placerasi finansiella tillgångar. Då koncernen i det längre perspektivetär nettolåntagare är perioder med överskottslikviditetmer av tillfällig karaktär. Placeringar skall därförkännetecknas av god likviditet i andrahandsmarknaden ochvara i enlighet med den fastlagda limitstrukturen. Motpartsriskuppstår då koncernen använder derivatinstrumentdet vill säga risken att motparten inte fullföljer sitt åtagandeenligt kontraktet. Koncernens policy är att ett så kallatISDA-avtal alltid skall tecknas mellan parterna innan derivattransaktionergenomförs. Avtalen är utformade efterinternationell standard och syftet är att om någon av parternafallerar så marknadsvärderas och nettoberäknas allatransaktioner. Avtalen reglerar även hur utestående transaktionerskall avslutas. I syfte att ytterligare minska exponeringenför motpartsrisker i derivatkontrakt har moderbolagetingått ett flertal tilläggsavtal, Credit Support Annex(CSA), till ISDA-avtalen. Dessa innebär att parterna ömse-
sidigt förbinder sig att ställa säkerhet i form av likvida medeleller obligationer för undervärden i utestående derivatkontrakt.I tabell 1 framgår koncernens exponering gentemotmotparter i olika ratinggrupper och hur långfristigt engagemangetär. Vid årsskiftet hade koncernen erhållit säkerhetergenom CSA-avtal på 804 Mkr. Dessa erhållna säkerheterökade koncernens bruttoskuld samtidigt som de ingicksom en del i koncernens likviditetsöverskott vid årsskiftet.Koncernen hade i sin tur lämnat säkerheter till clearinginstitutpå 37 Mkr.ValutariskKoncernen äger endast fastigheter i Sverige och skall därförinte exponeras för någon valutarisk vid finansiering. Närfinansiering sker i utländsk valuta valutasäkras samtligabetalningsflöden.Back-officeKontroll, analys, redovisning, liksom uppföljning av limiteroch finanspolicyns riskmandat hanteras av back-office inomekonomienheten. Organisatoriskt är denna enhet skild frånoch oberoende av finansenheten.TABELL 1Motpartsrisker, MkrLöptidMotpart 1–180 d 181–360 d 1–6 år 6–10 år CSAInstitut med lång ratingAAA/Aaa — — — — —AA+/Aa1 31 34 34 — —AA/Aa2 — — — — —AA–/Aa3 –279 –265 –218 43 –38A+/A1 748 783 777 19 –652A/A2 1 022 81 81 12 –114Institut med endast kort ratingK1 — — — — —Clearinginstitut –21 — — — 37Summa 1 501 633 674 74 –767Positivt värde = koncernens fordranNegativt värde = koncernens skuldTABELL 2Faciliteter och ratingRam Utnyttjat nom. Rating<strong>2002</strong>-12-31 <strong>2002</strong>-12-31 Standard & Poor’sBank 4 600 Mkr —Syndikerad kredit 1 350 Mkr —Certifikat 4 000 Mkr 90 Mkr A1+/K1ECP* 600 MUSD 571 Mkr A1+MTN** 8 000 Mkr 2 887 MKr AAEMTN*** 1 500 MUSD 10 857 Mkr AA/A1+* Euro Commercial Paper** Medium Term Note*** Euro Medium Term NoteKoncernens finansieringKoncernen är idag väletablerad på den publika marknadenmed kortfristiga och långfristiga finansieringsprogram såväldomestikt som internationellt.De senaste åren har framförallt den schweiziska marknadenvarit mycket attraktiv för koncernen och så även underår <strong>2002</strong>. Av totalt motsvarande cirka 2 570 Mkr emitteratunder de långfristiga programmen under året härrör cirka1 870 Mkr från den schweiziska marknaden (300 MCHF).Det svenska MTN-programmet har varit sparsamt utnyttjatunder de senaste åren. Under det gångna året har dockrelativprissättningen av <strong>Akademiska</strong> <strong>Hus</strong> som kredittagaregenerellt förbättras och i synnerhet gäller det lån emitteradei svenska kronor. Möjligheter gavs då åter igen att emitterakronobligationer och under året har 600 Mkr emitteratsunder programmet.Av de korta finanieringsprogrammen har ECP-programmetdominerat och under året har motsvarande cirka 1 700 Mkremitterats. Programmet har åsatts Standard & Poor’s högstainternationella korta rating. Då ECP-marknaden är starktratingberoende har koncernens goda rating bidragit till enfördelaktig prissättning relativt det domestika certifikatprogrammet.Vid årsskiftet fanns beviljade bankfaciliteter på 4 600Mkr, varav 2 100 Mkr var obekräftade.Finansieringskostnad och räntebindningFinansieringskostnadDet finansiella nettot uppgick till –917 Mkr (–864). Skuldportföljensmedelkapital ökade till 16 454 Mkr (15 457).Finansieringskostnaden uppgick till 5,55 procent (5,60)mätt som räntekostnad i relation till räntebärande skuldsmedelkapital. Den 31 december <strong>2002</strong> var uteståendeskulds medelränta 4,78 procent exklusive, respektive 5,64inklusive räntederivat. Se tabell 4.Koncernen har som princip att samtliga resultat av realiseradederivattransaktioner, återköp av obligationer och förtidsinlösenav lån skall periodiseras över den återståendelöptiden för respektive instrument. Finansieringskostnadenför koncernens pågående nyanläggningar belastar i sinTABELL 3Räntebärande skuld, Mkr<strong>2002</strong>-12-31 2001-12-31 2000-12-31Bankfinansiering — — —Certifikat 89 261 987ECP 558 3 702 4 727Obligationer & MTN 2 920 2 819 4 048EMTN 10 957 8 601 3 380Övriga 2 062 1 878 1 882Totalt 16 586 17 261 15 024