Det historiska perspektivet

verka för att invandrarna i vårt land innefattas i samhällsgemenskapen.” 82 En understrykning
av skolans normativa demokratisyn framgick i slutet av skolans målbeskrivning:
Skolan får alltså inte ställa sig neutral eller passiv i fråga om det demokratiska samhällets
grundläggande värderingar. Skolan måste istället medvetet verka för dessa
värderingar och fostra eleverna till att respektera dem. 83
Från folkhemmets gemensamma till individens bästa
Under perioden 1985–90 genomfördes maktutredningen på regeringens uppdrag.
Som ett alternativ till den tidigare samhällsorienterade demokratisynen och som en
spegling av 1980-talets liberala politiska vindar förespråkade utredningen en individorienterad
demokratisyn där utgångspunkten var individens ansvar för sitt eget öde.
Den mera samhällsorienterade demokratisynen och utbildningstraditionen utvecklades
under efterkrigstiden och hade sin förankring i den svenska modellen och socialdemokratiska
hegemonin. Målet var ökat jämlikhet och vägen gick via en likvärdig utbildning
och medborgerlig fostran i en för alla gemensam grundskola. Maktutredningens
individorienterade demokratisyn var ett inslag i en tydlig förskjutning gällande synen
på utbildning från ”public good” till ”private good”. ”Private good” kan ses som ett uttryck
för de samhällspolitiska förändringar med liberala förtecken som tog fart under
1980-talet både i Sverige såväl som i övriga västvärlden. Här är individens behov och
valfrihet i fokus framför allas rätt till en likvärdig utbildning i dess tidigare betydelse.
Utifrån detta synsätt har privata skolalternativ, skolpeng och det fria skolvalet varit reformer
som i grunden har förändrat förutsättningarna för skolan verksamhet. Englund
beskriver förändringen som ett skifte från den stora demokratin till den lilla. Där den
stora demokratin i korthet innebär att medborgare via institutioner, rösträtt och demokratiska
fri- och rättigheter, etc., indirekt fattar beslut genom folkvalda om gemensamma
angelägenheter. I den lilla demokratin är det en mindre grupp människor som
i samverkan direkt beslutar om sina gemensamma villkor. I skolsammanhang beslutar
t.ex. föräldrar över sina egna barns utbildning. 84
Även Bengt-Ove Boström pekar på en ökad individualism under 1980- och 1990-talen.
Han argumenterar för en granskning av skolan värdegrundsfrågor utifrån tre aktuella
samhällsförändringar och trender. För det första pekar han på hur antidemokratiska rörelser
har lockat allt flera anhängare. Dessa rörelser representerar värden som står i motsats
till värdegrunden i styrdokumenten. Det andra samtida problemet är ungdomars
82
83
84
Ibid.
Ibid., s. 21.
Englund i Amnå, s. 29 ff.
118