Det historiska perspektivet

mer kreativ och innovativ i yrkesrollen. Gränsen mellan den privata och offentliga rollen
blir i coachingen flytande och kan i övningarna till och med framställas som icke
önskvärd när det inre ”mänskliga kapitalet” skall stimuleras och slå ut i full blom. Det
är den ”autentiska” personen som skall designas i kurserna och den ska inte gömmas
bakom en professionell mask. 8
Krav på ny kompetens: terapiska övningar och nya självbilder
När individen tilldelats ett ansvar att personligen se till att förändras, börjar en ny form
av kritik tydligt växa fram under 90-talet. Flera forskare har utforskat detta, till exempel
sociologen Frank Furedi, som i Therapy Culture (2004) 9 beskriver hur strukturella problem
i samhället idag flyttas över på individen och terapeutiseras. Rasmus Willig beskriver
liknande fenomen i Kritikkens U-vending (2013): Istället för en omvärldskritik
har det idag skett en U-sväng så att denna förvandlas till självkritik. För att förändring
ska ske måste självet omdanas och Willig nämner dagens coaching som exempel på
detta. Coachingen som tidigare förts över från idrottens värld till ledarskapsrummet
blev nu allmängods för hela samhällsverksamheten och flyttas därmed också in i skolans
värld. Skolforskaren James Paul Gee (1996) har beskrivit intåget av en terapeutisk
kultur i skolan och anser att detta fenomen kan förstås utifrån de kompetenser som det
nya marknadssamhället efterfrågar. Det som tidigare betraktades som samhällets ansvar,
har alltmer blivit den enskilda skolans, skolledarens, lärarens, familjens och individens
ansvar. 10 Denna individualisering av ansvar och det ökade trycket på individen fasar väl
in i den terapeutiska vändningen i skolan. Individen ges därmed också ett moraliskt
ansvar att förbättra sin kapacitet och inre lyskraft.
Det är således inte längre akademiskt skolade experter som efterfrågas utan självreflexiva
människor som har förmåga att arbeta tillsammans. Detta skapar nya förutsättningar
för relationer och samverkan mellan skola, näringsliv och vetenskap. Till terapeutiseringen
av skolans värld fogades New public managementkulturen och kurser
för nya självbilder är synliga i de mål olika entreprenörer ställer upp för utveckling av
lärarrollen och för att stimulera elevers kunnande, till exempel i följande lärarcoachföretag
(här förkortat LC):
8
Hornborg (2012), s. 83–86.
9
Se även Furedi (2002), Gross (1978).
10
Apple, M. (2004).
14