Det historiska perspektivet

tionens tillkomst och 2010 års skollag markerar detta. Den kommunala skolan och
systemet med elevpeng bestod således men med en betydligt större statlig övervakning.
Någon återgång till tidigare decenniers realistiska synsätt var inte möjlig ens om någon
skulle ha önskat det. Samhället hade ändrats och därmed förutsättningarna för skolan.
De politiska partierna och skolideologierna
Man kan notera en tydlig omorientering när det gäller de politiska partiernas skolideologier.
Beslutet om kommunalisering av skolan genomdrevs 1989 av Socialdemokraterna
och Vänsterpartiet kommunisterna. De borgerliga och Miljöpartiet var emot. När
de borgerliga några år senare bildade regering upphävde de inte kommunaliseringsbeslutet
utan kom överens med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om att införa systemet
med elevpeng. Därfter var samtliga mer eller mindre nöjda med den rådande
ordningen men av olika skäl. Skolan var därför ingen het debattfråga förrän några år
efter millenieskiftet när debatten om sjunkande kvalitet blev tog fart. Under tiden ägde
en gradvis omorientering rum.
När det gäller Moderaterna framstår utvecklingen sedan 1980-talet som en rörelse
från den realistiska skolideologin till den kamerala. Partiet var från början en varm anhängare
av systemet med elevpeng och har inte velat riva upp kommunaliseringsbeslutet.
För Centerpartiets del är det snarast en rörelse från, åtminstone sedan 1960-talet,
ett progressivistiskt präglat synsätt till ett strikt kameralt. Centern har liksom Moderaterna
blivit en försvarare av kommunaliseringen i förening med systemet med elevpeng.
Folkpartiet, med en traditionellt starkt realistisk skolideologi, har bibehållit sin
kritik mot kommunaliseringen men, som liberalt parti, också försvarat systemet med
elevpeng. Kristdemokraterna var inte ett riksdagsparti 1989 men var ändå emot kommunaliseringen
av skolan. Partiet, som är starkt realistiskt präglat i sin skolsyn, var för
införandet av elevpeng och accepterade då också kommunaliseringen, precis som Moderaterna
och Centern.
Socialdemokraterna, som var progressivistiskt präglade redan på 1960-talet, blev under
1980-talet allt mer kameralt inspirerade men bibehöll den progressivistiska retoriken
över hela 1990-talet. Sedan den tredje reformperioden inleddes 2006 har Socialdemokraterna
visat en påtaglig ambivalens i sin skolideologi. Från en skolsyn präglad
av både progressivism och kameralism har man under senare år visat vissa drag utifrån
det realistiska synsättet. Miljöpartiet stod redan från sin tillkomst, under det tidiga
1980-talet, nära alternativa pedagogiska rörelser och röstade 1989 emot skolans kommunalisering.
Partiet var entusiastiskt till införandet av elevpeng och har därefter inte
velat förändra det rådande systemet mer än marginellt. Vänsterpartiet var 1989 för
skolans kommunalisering och har förfäktat de progressivistiska idealen hela tiden, både
dessförinnan och sedan dess. Partiet har dock ändrat sin syn på den kommunaliserade
168