Det historiska perspektivet

liker hade däremot inte rätt att fira gudstjänst eller ens bosätta sig i staden). Noterbart
är att i samma paragraf gavs den kontroversiella anabaptistiska gruppen mennoniter
rätt till religionsutövning i privata hus i staden. I enlighet med mennoniternas övertygelse
slapp de enligt privilegierna att avlägga eder. 29 En av de få synliga kvarlevorna av
det första Göteborg är för övrigt stengrunden till den reformerta stenkyrka som byggdes
i staden. 30 Efterhand växte den reformerta gruppen in i den tyskspråkiga lutherska
församling som etablerades i det andra Göteborg. 31 Det har samtidigt observerats att en
stor andel, enligt vissa majoriteten av befolkningen, i det andra Göteborg som grundades
1619, var arminianer (en reformert grupp som ifrågasatte Calvins predestinationslära),
vilka hade förföljts och landsförvistats från Holland. 32 Göteborgs första borgmästare
(1609–1612), den reformerte holländaren Abraham Cabiljau (1571–1645),
uppgav då han år 1624 flyttade till Stockholm, att han i Göteborg hade haft frihet att
utöva sin kalvinska tro och önskade praktisera den också i Stockholm. 33
Under 1620-talet inleddes en invandring av valloner till Sverige. En stor andel av
dessa valloner, vilka i stor utsträckning var verksamma vid de uppländska bruken, hade
reformert trostillhörighet. Den driftige reformerte entreprenören Louis de Geer (1587–
1652) värnade om möjligheten för dessa att utöva sin tro. Predikanter och lärare sändes
därför till Sverige för att den reformerta tron skulle kunna bevaras. På 1640-talet hade
de vallonska arbetarna vid Lövsta bruk möjlighet att bevista reformerta gudstjänster,
och det utfördes dop och vigslar i enlighet med reformert sed. 34
Under 1600-talet blev Stockholm huvudstad i en stormakt och dess befolkning
ökade väsentligt. Inflödet av handelsmän från andra delar av Europa var stort. Till stor
del var dessa handelsmän reformerta, anabaptister, arminianer och katoliker. 35 Ett antal
handelsmän var även rysk-ortodoxa. Genom freden i Stolbova år 1617 gavs det svenska
riket rätt till Ingermanland och till Nöteborgs och Kexholms län. Enligt fredsfördraget
skulle ett hus inrättas åt ryska köpmän i Stockholm och Viborg där de skulle få ägna
sig åt fri gudstjänstutövning. Troligen uppfördes ett sådant hus först på 1630-talet. År
1642 omtalas för första gången Heliga Guds moders lovsångs församling vilken utgör
grunden till vad som idag är Kristi Förklarings rysk-ortodoxa församling, som ibland
kallas ”Sveriges äldsta invandrarsamfund”. 36
29
30
31
32
33
34
35
36
Scander, s. 117–119.
Ibid., s. 220–222.
Montgomery, s. 78 f.
Fröding, s. 15–17, 47 f.
Bedoir, s. 110.
Ibid., s. 121–123.
Bedoire, s. 101.
Kristi Förklarings kyrka i Stockholm 1617–1967, s. 1–3.
140