Det historiska perspektivet

Av brevet framgår att nöden var mycket svår i de härjade socknarna. Enligt Carelius
lämnade ryssarna Trosatrakten den 5 augusti 1719. Vid tidpunkten återkom de från
härjningarna i Bråviken och Norrköping och fortsatte till Stockholm, där slaget vid
Södra Stäket (Baggensstäket) stod den 13 augusti 1719.
Det är dags att återknyta till Herman Lindqvists berättelse om Scharff och orten
Hölö. Frågan kvarstår vad som hände i Hölö och händelsen kring Scharff som med sin
trumma såg till att ryssarna inte kom till orten? Går det att finna en ursprungskälla till
Carl Grimbergs berättelse?
Hölö och prosten Scharff – Ryssarna var mitt i Hölö
Nästan alltid kan man finna en ursprungskälla till en populärhistorisk berättelse som
sedan har återberättats under generationer. Den första berättelsen och därmed förlagan
till Grimbergs och Lindqvists berättelse om Scharff i Hölö, är nedtecknad 1828 av Johan
Petri i boken, Hölö socken. Han skriver:
År 1719, då ryssarna härjade kusterna omkring Östersjön, inlöpte äfwen en rysk
eskader i sundet emellan Hölö och Mörkö. Öfverallt i de angränsade Socknarna
plundrades och brändes förfärligt. Samma öde war twifwelsutan ämnadt åt denna
Socken, hwarest äfwen landstigning skedde af Ryssarne på Stafs Hemmans ägor.
men de olyckeliga följderna deraf förekommos genom Församlingens då warande
Pastors Herr Prosten Scharffs utmärkta rådighete. Denne behjertade man samlade
då så mycket folk, som i hast war möjligt och tågade i spetsen för denna sammanrafsade
tropp, som war bewäpnad med liar, skäror, stänger, påkar och dylikt, jemte
några få skjutgevär, fiende till mötes: hwarjjemte berättas hafwa uppsatt en mängd
hattar på skogsbuskarne å de kringliggande höjderna, för att dermed inbilla fienden,
som ännu war på afstånd, att dessa sålunda betäckte buskar woro bewäpnadt
manskap, som stod färdigt att emottaga dess anfall. Sjelf war han försedd med en
trumma, på hwilken han oupphörligt dundrade, som i förening med stekpannor utgjorde
hans krigsmusik, fienderna, förskräckte af detta alarm, och af hwad de sågo,
trodde att någon stor folkskara war i antågande, hwarföre de skyndsamt återwände
på sina skepp och hastigt seglade bort. 53
Hur kan det ledas i bevis att ryssarna inte skrämdes av prostens trumma och aldrig var
i Hölö? Genom den anförda kartläggningen av händelseförloppet från lördagen den 18
juli och framåt tonar en helt annan bild fram.
Till att börja med är det inte helt osannolikt att Scharff var med under det första
dygnet, helgen den 18 och 19 juli, på en udde kring slottet Tullgarn. Han hade där
53 Petri, s. 37.
49