Det historiska perspektivet

med Hölöborna, på order av Ståhlbom, samlats och slagit på en trumma. Felaktigheten
består i att Scharff, som studien visar, inte var initiativtagare till den civila mobiliseringen.
Det var istället landshövding Cederhielm och i praktiken ytterst borgmästare
Ståhlbom i Trosa. Utifrån denna studie kan vidare fastslås att bluffen med ljudkulissen
fungerade fram till onsdagen den 22 juli. Dagen innan hade ryssarna stoppats i Södertälje
men till priset av att hela staden söder om kyrkan brann ner. Efter detta misslyckade
genomträngningsförsök mot Stockholm vände ryssarna söder ut och skövlade hela ön
Mörkö, varpå hela ortsbefolkningen flydde till Frustuna fyra mil bort. Därmed är det
högst osannolikt att ortsbefolkningen i Hölö blev kvar, utan att de liksom Mörköborna
flydde in mot land. Innan vi ser på den graverande källan kring denna händelse ska
ytterligare en pusselbit från det ovan presenterade materialet återges. Det är Ståhlbom,
som tillsammans med rustmästaren Anders i Berga, infångade en ryss som förirrat sig
i Hölö i höjd med gården Staf. Två torpare från Hölö ombads att omhänderta denna
ryss tills länsmannen anlänt. Vad hände med ryssen? Att situationen i Hölö inte var
normal kan vi säkerställa genom Scharffs egen anteckning i kyrkoboken från torsdagen
den 23 juli 1719. Scharff skriver att ryssarna kom till Hölö och på Åby krog fritog ryssen
och slog ihjäl en av torparna från Hölö. Anteckningen lyder: ”Den 23 julius, Skilleby
Torpare Oloff Nilson, dräpted af Ryssarna i Åby krog. /--/ 26 julius ’begraft utan kistä,
det i min tidh för aldrig händt när’.” 54
Via kyrkböckerna i Hölö går det också att kartlägga vilka officiella aktiviteter, eller
rättare sagt officiella icke aktiviteter som Scharff genomförde vid tidpunkten för ryssarnas
härjningar. Tittar man i födelse- och dopboken döpte han ett barn måndagen
den 20 juli, det vill säga vid tidpunkten för de ryska galärernas väg mot Södertälje. Intressant
är att Scharff inte noterade födelsedatum. Detta kan tolkas som att situationen
varit mycket uppjagad, eftersom både före och efter detta dop datum prydligt är noterade
i födelse- och dopboken. Studerar man övriga kyrkoböcker som vigsel-, födelse-,
död- och begravningsbok slås man av att inga aktiviteter överhuvudtaget skedde efter
dopet måndagen den 20 juli, förutom begravningen av torparen Oloff Nilsson söndagen
den 26 juli. Att inte den enklaste träkista kunde anskaffas torde sannolikt bero på
att alla Hölöbor flydde likt Mörköborna. Det troliga scenariot är att Scharff under söndagen
återkom med en dödgrävare endast för att begrava torparen Oloff Nilsson. Det
hade knappast gått att vänta längre på grund av lukten. Sommaren 1719 var varm och
regnfattig. Efter begravningen finns inga aktiviteter noterade i någon av kyrkböckerna.
Det första uppdraget Scharff hade var ett barndop den 16 augusti. Den 13 augusti stod
slaget vid Södra Stäket och således var ryssarna hemma den 16 augusti.
54 Död- och begravningsbok, Hölö församling år 1719; Födelse- och dopbok,
Hölö församling 1719; Vigselbok Hölö församling 1719.
50