Det historiska perspektivet

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna
ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden
som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det
gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans
med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. 100
Under skolans uppdrag framgår det även att: ”Utbildning och fostran är i djupare meningen
en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk,
kunskaper – från en generation till nästa.” 101 En indikator på graden av integration i
den svenska demokratin är valdeltagandet. Skillnaderna i valdeltagande har ett tydligt
mönster där andelen röstande är lägre bland unga, ensamstående, lågutbildade och arbetslösa,
än bland medelålders, sammanboende, högutbildade och sysselsatta. En annan
skillnad framträder mellan utrikes och inrikes födda. Trots att valdeltagandet bland
utrikes födda hade ökat 2010, kvarstod en skillnad på 14 procentenheter. 102 I de två
senaste läroplanerna begränsas medborgarundervisningen inte till att enbart förmedla
kunskap om de grundläggande demokratiska värderingarna, utan ”undervisningen
ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i
samhällslivet”. 103 Den normativa demokratisyn som infördes i Lgr80 återfinns även i
läroplanerna från 1994 och 2011, fastän med ett delvis förändrat innehåll. Som framgått
ovan så formulerades i Lgr80 skolans ansvar för att stärka demokratin samt för
ökad jämlikhet och jämställdhet mellan kvinnor och män. Utöver det underströks att:
”Ett särskilt ansvar har skolan för elever med svårigheter och för barn och ungdom
som tillhör olika minoriteter.” 104 Vilka minoriteter som åsyftas framgick inte förutom
att: ”Elev med annat hemspråk än svenska har rätt att få en med andra elever likvärdig
utbildning.” 105 I de två senaste läroplansreformerna finns liknande formuleringar,
men här identifieras dessutom att ingen i skolan skall utsättas för diskriminering på
grund av ”kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning
eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling.” 106 Genom att olika
grupper på detta sätt synliggörs framgår skolans normativa demokratisyn tydligare än
tidigare. Detta synliggörande i skolans styrdokument speglar också samhällsklimatet
och debatten i stort. Vad som är anmärkningsvärt i sammanhanget är att betydelsen
100 Lpo94, s. 3 f.; Lgr11, s. 7.
101 Lpo94, s. 5; Lgr 11, s. 9.
102 Regeringskansliet, Valdeltagande 2010.
103 Lpo94, s. 5; Lgr 11, s. 8.
104 Lgr80, s. 16.
105 Ibid.
106 Lpo94, s. 3; Lgr 11, s. 7.
122