Det historiska perspektivet

Under de hundra åren efter Uppsala möte 1593 utkom exempelvis över femtio olika
katekesutgåvor. 64
När det nu firades gudstjänst kunde alltså texterna se ut på lite olika sätt. Dessutom
behövde inte gudstjänsten alltid ske på svenska. Sedan 1500-talet fanns gudstjänsthandböcker,
bönböcker, katekes och psalmböcker på finska. Under 1600-talet utformades
motsvarande texter på samiska och ryska. 65
Förutom att det formaliserade gudstjänstlivet tog sig olika uttryck runtom i landet,
så var det praktiska gudstjänstlivet i socknarna synnerligen varierat och låg inte alltid i
linje med de ideal som förespråkades av kyrkans elit. Den praktiska religionsutövningen
utgjorde resultatet av en ständigt pågående förhandling som försiggick mellan olika
nivåer i samhället. I dessa förhandlingar präglades intresset av både kungliga behov av
kyrklig uniformitet, av prästeståndets värnande av luthersk bekännelsegrund och av
lokalsamhällets behov av en religionsform som tillgodosåg de behov av kontinuitet,
stabilitet och förankring i vardagslivets erfarenheter som agrarsamhället krävde. Det
innebar att det fanns kvarlevor av rituella element från katolsk tid vilka inte passade
in i det lutherska ideal som överheten förespråkade. 66 Dit hörde vad som närmast kan
kallas pilgrimsfärder till så kallade offerkyrkor, högtidlighållande av heliga källor, dit
hörde kvarlevande helgonkult och användning av latinska böneformler som brukades
för magiska syften. 67 Till helhetsbilden hör också rapporter om oordning i kyrkan vilka
rapporterades till domkapitel och behandlades under riksdagar. Det visade sig att bönderna
knappast var passiva åskådare under gudstjänsten (åtminstone inte i dess helhet)
utan själva var delaktiga i en konstruktion av den fromhetskultur som präglade helgdagarnas
kyrkobesök. 68 Inom folkfromheten ingick också vad vi idag skulle beskriva som
magi som i sin så kallade oskadliga form (som innebar att man avsåg att förbättra ett
visst jordiskt tillstånd) av utövarna uppfattades vara fullt kompatibel med kristen tro. 69
64
65
66
67
68
69
Montgomery, s. 159.
Se Berntson, Nilsson & Wejryd, s. 196–199. Det var först mot slutet av
1600-talet, då det kungliga enväldet och behoven av att försvenska tidigare danska
landskap, som en konformism tydligt eftersträvades. Hela den svenska kyrkan
fick då en katekes (den så kallade Svebilii katekes år 1689, som ersattes först år
1810), en handbok (godkänd av kungen 1693, använd fram till första hälften
av 1800-talet) och en psalmbok (1695 års psalmbok); Montgomery,
s. 160–162; Jarlert, s. 31.
Malmstedt, s. 163–177.
Oja (1999); Weikert.
Malmstedt, passim.
Oja s. 189 f., 228 f.
146