Det historiska perspektivet
FULLTEXT01
FULLTEXT01
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ylva lindberg<br />
Litteratur och historia<br />
– en didaktisk möjlighet<br />
Historia är ett ämne som aldrig blir inaktuellt eftersom dess innehåll talar om vilka<br />
händelser som lett fram till nuet. I vår postmoderna och postkoloniala värld är<br />
det däremot inte längre uppenbart vad som bör förmedlas ur historien för att få en bild<br />
av hur nuet förhåller sig till det förgångna. Historien är inte enhetlig, utan kan skildras<br />
från olika kulturella områden, både på en individuell och en kollektiv nivå. Ur detta<br />
perspektiv ter sig historieämnet i skolan än viktigare, i syfte att förankra den enskilda<br />
världsbilden i en historisk verklighet.<br />
I Sverige satsas det därför på forskning om historiedidaktik. Övergripande frågor<br />
som ställs i detta fält är: Hur förmedlas historia och hur bygger man upp elevernas historiemedvetande?<br />
De här spörsmålen ter sig så stora och breda att jag är benägen att tro<br />
att mitt eget ämne, litteraturvetenskapen, inte enbart bör ses som en enskild disciplin,<br />
utan även som ett fält som kan utvecklas till att stödja historieförståelse. Denna tanke<br />
ekar i nedanstående citat från beskrivande dokument för forskarskolan i historia och<br />
historiedidaktik, förlagd i Lund och Malmö:<br />
Frågor kring historieförmedling berör hur, varför och med vilket innehåll historia<br />
produceras, förmedlas och mottas. Villkoren för denna förmedling analyseras utifrån<br />
aspekter som rör etnicitet, generation, genus, klass och professionella grupper.<br />
Centrala begrepp är historiemedvetande, historiekultur, historiebruk, minne och<br />
identitet. Historieförmedlingens förändring i tid och rum studeras komparativt. 1<br />
I princip samma frågor ställer vi oss till litteraturen: Hur, varför och med vilket innehåll<br />
produceras, förmedlas och mottas litteratur? Kultur, identitet, genus, klass och etnicitet<br />
är även inom litteraturvetenskapen grundläggande aspekter för skönlitterär genomlysning.<br />
Dessa gemensamma nämnare borde vara mer än en tillräcklig grund för att använda<br />
skönlitteratur för att fördjupa historieämnet. Dessutom är det inte ovanligt att<br />
litterära texter väljer en historisk händelse eller person som utgångspunkt, om de inte<br />
rent av avser att skildra en epok.<br />
1<br />
Eliasson, Karlsson, Rosengren & Tornbjer, s. 8.<br />
57
Change language