Det historiska perspektivet

av åt vilket håll bistaven lutar. En faktor som kan ha bidragit till ett sådant misstag är
runans placering precis där runbandet böjer sig så att inskriften här läses uppochned.
Att runan på grund av sin placering är uppochned får förvisso inte någon konsekvens
rörande åt vilket håll bistavens lutar, men kanske ristaren tänkte att runans orientering
skulle få en sådan konsekvens.
I det inledande personnamnet uesti kan det tyckas som att en runa mellan s- och t-
runan är utelämnad, om resaren hette Visäte såsom den allmänt accepterade tolkningen
gör gällande. Dock växlar detta namn i de runsvenska inskrifterna mellan tvåstaviga och
trestaviga former, vilket antyder att det fanns två parallella former av namnet: Visäte och
Väste. 33
Den tvetydiga tolkningen av runföljden iuar kommer sig av att den yngre runraden
bara hade 16 tecken, och att de flesta runor därför fick användas för flera olika fonem.
I-runan betecknar i regel i-ljud framför konsonant men j-ljud framför vokal medan u-
runan används omväxlande för /u/, /y/, /o/, /ø/ respektive /v/, dock vanligast /v/ eller
/u/. I denna runföljd är det bara /u/ och /v/ som kan komma ifråga om man ser till de
personnamn som i övrigt är kända i runsvenskan och fornsvenskan, vilket ger de två
möjliga tolkningarna Ivar och Joar. Man kan notera att ristaren i det inledande personnamnet
har använt u-runan för /v/ vilket skulle kunna tala för tolkningsalternativet
Ivar. 34 Folket som bodde i bygden vid tiden för stenens resande behövde förmodligen
inte tveka; de visste säkert vad bröderna hette.
Som nämns ovan är stenen ursprungligen rest vid en bäck 1,5 km söder om stenens
nuvarande plats. På sin ursprungliga plats har den sannolikt stått i anslutning till den
bro som bröderna byggde till sin fars minne. Brobyggen omnämns på runt 125 svenska
runstenar, varav sju finns i Småland. 35 Att bygga en bro, eller att anlägga en väg, var till
gagn för alla invånare i bygden, inte minst för att underlätta för dem att ta sig till kyrkan,
och ansågs förmodligen som en god kristen gärning. 36
Sm 101 Nöbbelesholm
För att komma till Nöbbelestenen svänger man av norrut mot Åhult från riksväg 127
mellan Sävsjö och Vetlanda och fortsätter sedan 1 km fram till Åhult, där man svänger
mot Nöbbeled och kör ytterligare ca 1 km, varefter runstenen blir synlig på vägens högra
sida. Den bedöms stå på sin ursprungliga plats, och den har tidigare utgjort en av
flera gränsmarkeringar mellan Östra och Västra härad i en äldre sträckning av denna
33
34
35
36
Kinander, s. 202.
Eldblad, s. 83.
Peterson (2006), brō.
Stille (2002), s. 125.
80