Spännande stenplatser i Storvretabygden. Galmmal kultursten och stenhuggning. Del 2 Borrkluvet stenmaterial. Sven-Inge Windahl 2018

De ensamma borrännorna i flacka högar/ansamlingar av traditionellt
huggen sten
Man stöter, särskilt i hag-och betesmark, på åtskilliga mindre högar eller avgränsade flacka
anläggningar, som består av mindre block tillhuggna med traditionell teknik. Dessa ansamlingar av
mindre block är ofta svårtolkade. Det kan röra sig om gravanläggningar, röjstensrösen eller
gränsrösen. I merparten av dessa hittar vi aldrig några block som kluvits med borrteknik. Men ibland
hittar vi sådana anläggningar, där vi efter en del sökande, faktiskt kan hitta ett borränneblock bland
alla andra block som traditionellt tillhuggits. Den oväntade förekomsten av ett enstaka
borränneblock gör knappast anläggningarna mer lättolkade. Det kan naturligtvis vara så att jag helt
enkelt slarvat i min undersökning och missat åtskilliga andra block med borrännor. Skulle det förhålla
sig så kan man ju försiktigtvis dra slutsatsen att en stor del av den sten som bygger upp de små flacka
anläggningarna tillverkats med borrteknik och att de således inte kan vara särskilt gamla. Men om
jag nu genomfört min undersökning noggrant och att det faktiskt handlar om enstaka isolerade
borränneblock, så måste vi rimligen dra en annan slutsats. Då verkar det rimligt att anta att ett
borrkluvet block , efter att anläggningen tillskapats, tillförts för att markera att stenplatsen har
tilldelats en viss funktion. Kanske har ett litet block med borränna fått signalera att en redan
befintlig anläggning (ett gravröse, ett odlingsröse eller någonting annat) tilldelats en ny funktion som
gränsmarkör. Man har ju ibland förstärkt den gränsmarkerande funktionen genom att förse
gränsrösen med keramikskärvor eller tegelrester. Och det är möjligt att ett placerat block med
borränna fyllt samma förstärkande funktion. Några exempel på stenplatser med inlagda borrkluvna
block med en trolig gränsmarkerande funktion visas nedan.