Spännande stenplatser i Storvretabygden. Galmmal kultursten och stenhuggning. Del 2 Borrkluvet stenmaterial. Sven-Inge Windahl 2018

Men vi vet fortfarande inte hur gamla de är. Är de möjligen bara något hundratal år gamla? Går de
möjligen tillbaka till sen medeltid? Eller förlorar de sig rent av ner i förkristen tid? Vi måste således konstatera
att klyvplatser är dåliga informatörer om hur gamla deras borrännor är. Om man använt samma
stenborrrningshantverk i tusen år så har borrännorna antagligen sett lika dana ut i tusen år. För att hitta
tidiga daterbara borrännor måste vi således vända oss åt annat håll.
Ur dateringssynpunkt måste det rimligtvis vara betydligt mer givande att undersöka olika typer av äldre
stenanläggningar, där anläggningstiden är daterbar än att undersöka själva klyvplatserna. Kan vi datera
stenanläggningarna så bör vi också kunna datera ev. borrkluvet stenmaterial, som vi träffar på. Så skulle vi
exempelvis kunna undersöka murverken i gamla försvarsanläggningar, medeltida kyrkväggar av gråsten,
kyrkogårdsmurar och gravvalv, gamla kvarn- och husgrunder av sten och kanske gamla masugnsruiner och
varför inte ålderdomliga bruksföremål av sten, t.ex. gamla stentrappor och port/grindstolpar.
Jag har inte genomfört några systematiska undersökningar av gamla stenanläggningar i jakt på gamla
daterbara borrännor. Men jag har ändå besökt flera daterbara stenanläggningar under senare år. Och
nedan kommer jag att ange en del exempel på gjorda borrännefynd. Efter en genomgång av bildmaterialet
gör jag en kort summering av resultaten.