Stenspåren längs Tipptoppvägen Sven-Inge Windahl 2018

Jag har tvekat ganska mycket huruvida jag överhuvudtaget skulle ta med ett avsnitt om groparna längs
Tipptoppvägen. Gropar är svårbedömda och kan uppstå av en rad olika orsaker. En del kan uppstå helt utan
mänsklig inblandning. Vi kan ju bara tänka på spontant fallande träd i skogen, vars rotsystem åstadkommer
håligheter i marken. I andra fall kan visserligen människor ha varit inblandade – men utan intention att tillverka
en grop. Gropen har mera tillkommit som en bieffekt av annan verksamhet. Så kan exempelvis en stor
skogsmaskin ha kolliderat med stenar och oavsiktligt dragit upp dem ur jorden så att håligheter bildats. Gropar
kan ju också ha uppkommit genom att människor baxat upp stenar ur jorden för att använda som markörstenar.
En del skyltblock uppställda redan under sen stenålder kan ha efterlämnat gropar. Och även relativt sentida
gränsstenar i skogen kan ha efterlämnat gropar, när de baxats upp ur jorden. I vissa områden i Storskogen kan
man se mängder med gropar med placerade stenar nära kanten. Stenarna tycks oftast vara uppbaxade ur
marken, eftersom grop och sten har matchande form och storlek. Vad dessa grop-/blockkomplex haft för
funktion känner jag inte till. Och det är svårt att veta om det är gropen eller det uppbaxade blocket som utgjort
huvudobjekt. Stentägt verkar inte ha bedrivits i anslutning till denna typ av gropar. Annars finns det gott om
gropar, som är relaterade till stentägtsverksamhet. Sådana gropar kan naturligtvis variera mycket i ålder. De
kan ha åstadkommits redan under sen stenålder. Men de kan också ha tillkommit bara för något hundratal år
sedan.
Sedan finns det naturligtvis gropar, som medvetet skapats för att fylla vissa speciella syften. Man kan tänka på
kokgropar, förrådsgropar, avfallsgropar, garvniningsgropar och tjärgropar. Typer av gropar som är relaterade till
aktiviteter vid boplatser är naturligtvis mycket gamla. En del hantverksrelaterade gropar i skogen (typ
tjärgropar) behöver kanske inte ha någon högre ålder.
Trots stor tvekan väljer jag här att presentera ett antal gropar, som anknyter till ytor, som sannolikt fungerat som
bobottnar under sen stenålder. De skulle således kunna utgöra boplatsrelaterade hushålls- eller
hantverksgropar. Men det är långt ifrån självklart. Olika fyndtyper som hör till samma närkontext kan ju ibland
representera helt olika funktionella och tidsmässiga sammanhang.