Stenspåren längs Tipptoppvägen Sven-Inge Windahl 2018

I. Stenarna vid Tipptoppvägen som väckte mitt intresse
Allting har en början. Och för mig var det block och stensamlingar längs Tipptoppsvägen, som
utgjorde en början. Men ibland uppstår en början utan att man tänkt sig en sådan. Jag hade aldrig
tänkt mig att jag en dag skulle betrakta och reflektera över stenar och block på det sätt som jag så
småningom kom att göra. Fotograferingsturerna längs Tipptoppvägen gjorde mig uppmärksam på att
de inte bara var senare tiders vägbyggare, som bidragit till stenröran längs vägkanterna. Det verkar
troligt att nuvarande Tipptoppvägen föregåtts av gångstig som trampats upp av djur och människor
för drygt 5000 år sedan. Då var det möjligt att gå hela Tipptoppvägens sträckning torrskodd och då
blev också Storskogen ett attraktivt sammanhängande boplatsområde. Både i tidiga och sena skeden
har Storskogen dessutom varit arbetsplats för stenhuggare. som lämnat märkliga spår. Ju mer jag
upptäckte desto mer dokumentärt blev mitt fotograferande och den kreativa sidan i mitt
fotograferande försvann tyvärr alltmer. Till slut lämnade jag den tyngre proffskameran hemma och
gick omkring endast med en medelmåttig mobilkamera. Någonting måste man ju offra för en
amatörarkeologisk karriär.
Det är ingen komplett bild av märkliga och spännande blockarrangemang, av troliga nedgrävda
bobottnarna och runda hyddbottnarna eller av det märkliga storskaliga stenhuggeriet i Storskogen,
som visas i det här avsnittet. Det är egentligen bara det som inledningsvis väckte mitt intresse längs
själva Tipptoppvägen - och några hundra meter in i skogen på vardera sidan - som här presenteras .
Och jag tycker nog att det räcker en bra bit. Till det andra får jag väl så småningom återkomma i ett
annat sammanhang. Det är nog bara bra att jag får mogna lite i min ännu ganska nymornade
amatörarkeologiska roll innan jag ger mig i kast med en mer omfattade beskrivning av den gamla
kulturstensfloran i Storskogen.