Stenspåren längs Tipptoppvägen Sven-Inge Windahl 2018

I skogsområdens längs Tipptoppvägen hittar man (liksom på många andra ställen i Storskogen) små högar av
ganska småskaligt huggen sten. Egentligen bör man nog undvika att tala om högar i det här fallet, eftersom de
oftast helt saknar välvning. De är snarare uppbyggda av ett ganska tunt lager av mindre, huggna block som täcker
en ganska begränsad yta och som kan ha regelbunden eller oregelbunden form. Kanske bör man hellre tala om
små blockansamlingar eller stenpackningar. Oftast saknas någon tydlig markörsten. Men ibland kan ett eller annat
block ha lagts upp på den flacka stensamlingen för att fungera som markörsten.
De flacka ansamlingarna av huggna mindre block är svårtolkade. Det skulle kunna röra sig om gränsmarkeringar i
skogsmarken. Men just småskaligheten – som gör att de lätt undgå upptäckt eller förväxlas med spontana små
blocksamlingar- talar nog mot ett sådan tolkning. Blocken är oftast alltför prydligt och omsorgsfullt sammlanagda
för att det skulle kunna röra sig om en mindre stentägt för framtagning av husbehovssten. Här finns ingen
kaotiskt spridd skrotsten och här finns heller inga spår efter stentäktsgropar. Skrotstenssamlingar uppvisar
dessutom material av mycket olika storlekar, medan stenmaterialet i de flacka stensamlingarna är av ganska
enhetlig storlek. Det är då mera sannolikt att det rör sig om täckmaterial över smågravar, som anlagts redan
under sen stenålder – under den tidsperiod (kanske något tusental år), då en fångstfolkgrupp bodde i
Storskogsområdet. Det skulle kunna vara ett gravskick, som utgjorde ett alternativ till de blockgravar och ev.
också till de blockhögar, som redovisats i de två närmast föregående kapitlen. Antagligen har det funnit ett
mycket varierat gravskick under den sena stenåldern. Och vi måste nog också räkna med gravläggningar, som inte
fått någon som helst stenmarkering.