Stenspåren längs Tipptoppvägen Sven-Inge Windahl 2018

dessutom arrangerade ut. Stenmaterialet har utformats på ett sätt som påminner om spektakulära
stenmonument, som har till uppgift att skylta för något viktigt. Eftersom stenmonumenten uppvisar
borrännor så kan de ju rimligtvis inte tillhöra den gamla skyltblocksfloran från sen stenålder. Men vilken
funktion kan senare anlagda skyltblocksarrangemang ha haft i den höglänta skogsmarken? Den enda riktigt
rimliga funktion, som jag kan komma på, är att de utgjort gränsmarkerande block. Det har tiderna igenom
funnits olika sätt att markera block för att visa att de är speciella och därmed skiljer ut sig från den spontana
blockfloran. Kanske var borrännorna i de kluvna blocken långt borta i avlägsen skogsmark ett sätt att visa att
blocken hade en viktig gränsmarkerande funktion. Kanske är det rent av så att stenborrning tagit sin in i den
profana stenhuggeriet genom att först haft en exklusiv användning i ett gränsmarkerande sammanhang.
Borrännemonumenten är ofta stora stenskapelser, som krävt mycket tid och arbete att anlägga. Man kan
knappast räkna med att de skyltat för små skiftesgränser i skogsmarken. Det krävs nog större och viktigare
gränser för att motivera denna typ av stenmonument. Det rör sig antagligen om viktigare bygdegränser, som
kan ha fått sin stenskyltning betydligt tidigare än de skogsgränser, som tillkommit i anknytning till 1700 - och
1800-talets skiftesreformer.