Stenspåren längs Tipptoppvägen Sven-Inge Windahl 2018

Kanske har de ovalformade stengroparna längs Tipptoppvägen en helt annan tillkomsthistoria. Med tanke på
att groparna består av grävda ovala fördjupningar med branta kanter, så skulle de ju möjligen kunna handla
om nedgrävda bobottnar från sen stenålder. Kanske har Tipptoppvägen förgåtts av en kommunikationsled
längs vilken de äldsta boplatserna i Storskogen anlagts. Block kan ju ha kastats ner i groparna/bobottnarna,
när människor flyttade vidare till lägre områden för att ha fortsatt kontakt med en vikande strandlinje. Kanske
handlade nedläggningen av block i de tomma nedgrävningarna om en rituell stängning av bobottnarna. Men
det skulle också kunna vara så att bottnarna faktiskt stod tomma ända fram till byggandet av den sentida
Tipptoppvägen. Kanske fylldes bobottnarna först då med överskottssten från vägbygget. Skulle man således
via inslag av borrännor och borrhål - några sådana fynd har jag inte hittills kunnat göra - kunna konstatera att
blockmaterielet i groparna är av ungt datum, så innebär detta således inte nödvändigtvis att själva groparna
är av ungt datum. En annan boplatsrelaterad tolkning skulle kunna vara att det rör sig om en begravningsplats.
Men kanske inte vilken begravningsplats som helst. Kanske är det en bobotten som gjorts om till
begravningspalats genom att förses med en blockhög. Människornas hus kunde då bli ett gravhus för
anfäderna.
Vilken förklaringsgrund – det finna kanske flera än dem som jag angivet – som är den korrekta , får rimligtvis
bli en uppgift för fackarkeologer att bestämma. Men det kommer nog att dröja ganska länge innan vi kan
förvänta oss arkeologiska undersökningar i Storskogen. Den höglänta skogsmarken i det uppländska
landskapet är ju inget prioriterat undersökningsområde för arkeologer.