Stenspåren längs Tipptoppvägen Sven-Inge Windahl 2018

framkluvna materialet skulle användas på plats i skogen - och användas på ett sådant sätt att formen
och kvalitén på det framhuggna materialet inte var särskilt avgörande. Men om det huggna materialet
har använts för att bygga gränsmonument eller för att fylla någon funktion relaterad till de gamla
boplatserna, vet vi således inte. Eftersom det rör sig om ganska stora ansamlingar av sten så kan man ju
tänka sig möjligheten att högarna spelat en roll i ett begravningsritual under sen stenålder - ett ritual
som kan ha varit både komplext och utdraget i tid. Ingenting hindrar naturligtvis att dessa blockhögar
senare kunnat utnyttjas av dem som långt senare märkt ut gränser i skogsmarken. Förhoppningsvis
kommer fackarkeologerna att så småningom få ett ökat intresse för blockfloran i den höglänta
skogsmarken. Kanske får vi då veta vilka hemligheter blockhögarna ruvar på.
Det var egentligen inte skogsmarken runt Tipptoppvägen eller Storskogen i övrigt som väckte mitt
intresse för blockhögarna. Jag upptäckte dem först i områdena kring Norrbo och på Fulleröhöjdens
kalhygge (och även den innanförliggande skogen). Här kan man se mäktiga och märkliga blockhögar i
en betydligt större omfattning än i Storskogen. Blockhögarna ligger oftast i anknytning till stora
aktivitetsytor med gammalt stenhuggeri. Det var först när jag upptäckt blockhögarna i dessa områden,
som jag började lägga märke till samma företeelse också i Storskogen.