11.01.2013 Views

01 - O–ati Int. 1 - Ondare

01 - O–ati Int. 1 - Ondare

01 - O–ati Int. 1 - Ondare

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Oinarri hauetako bakoitzak, simetria akasgabeaz, bere<br />

kontra-pilastra du, ordena berekoa beti, kaxetan grotesko<br />

edo hostapainezko ordenantzak dituela. Multzoari egonkortasuna<br />

emanez, berriz, taulamendu klasizista batzuk, erlaitz,<br />

dentikulu eta friso jori landu batzuez. Balaustreen gainean<br />

jarrita dauden idulki edo taulamendu independenteak<br />

saiheska kokatuta daude, perspektibadun eslaian, trazaren<br />

lautasuna gainditu ahal izateko. Sakontasun itxura honetan<br />

laguntzen du, halaber, santuen<br />

ezaugarriak zeiharka ipinita<br />

egoteak, esate baterako San<br />

Nikolasen liburua edo San<br />

Jeronimor eliz maketa.<br />

Lehen gorputzeko hormakonkak<br />

ertz korreiformeak<br />

dituzten kasetoi<br />

itxurako esfera-laurdenez<br />

estalita daude, San<br />

Migelena eta San Mateorena<br />

izan ezik, hauek<br />

landare-profila erakusten<br />

baitute; eta beste bi<br />

gorputzetan, txanga alderantziz<br />

daukaten maskorrez,<br />

lehenekoak bezala<br />

korreiformeak inolaz ere.<br />

Maskorrak, pentsamendu<br />

neoplatonikoan, maitasun<br />

zerutiarraren jaiotza adierazten<br />

du, eta kristau mezuko<br />

bataioaren parekotzat har daiteke. Bankuan badirudi erretaularen<br />

egiturari eusten diotela, mentsulei atxikirik, jatorrizko<br />

lau harroin-irudietatik bik; bekatuaz hertsatu eta zapaldurik,<br />

arimaren kartzela den gorputza sinbolizatzen dute. Hauxe<br />

dugu Euskal Herriko erretauletan esklabo neoplatonikoaren<br />

irudia atlante gisa ikusi dugun irudikapen goiztiarrenetako<br />

bat.<br />

Mantegna eta Rafaelen eskolako grabatuetan eta, azken<br />

batean, sarkofago klasikoetako erliebeetan sorburua duten<br />

motiboekin bat, 40ko hamarkadaren erdialdean aurkituko<br />

ditugu jada, Oñatin, nazioartean zabalduen zegoen manierismo<br />

fantastikoaren ezaugarri diren hainbat apaingarri,<br />

Fontainebleauko eskolako grabatu frantses eta flandestarretatik<br />

aterata70 c)<br />

. Motibo hauek, penintsularen iparreko<br />

koadrantean 1558-1560az geroztik orokortuko ziren, kartelak<br />

eta larru bihurrituzko kartutxoak dira, nabarmen-nabar-<br />

70 GRUBER, A. (zuz.) eta beste: L,art décoratif en Europe. Renaissance<br />

et Manierisme. Citadelles & Mazenod. Paris, 1993. Motibo adierazgarri<br />

gisa artekatzeak, hostajeak, groteskoak, maskaroiak, argimutilak,<br />

arabeskoak, larruak eta kartutxoak biltzen ditu.<br />

ZERNER, H.: Ecole de Fontainebleau. Gravures. Paris, 1969.<br />

MÜLLER PROFUMO, L.: El ornamento icónico y la arquitectura,<br />

1400-1600. Ensayos Arte Cátedra. Madril, 1985.<br />

47<br />

a) b)<br />

a) - b) Serlio, Arkitekturako III. liburua. Larru itxurako armarritxoak.<br />

c) On Rodrigo Mercadoren armarri-ikurra. d) San Migelen armarri<br />

mozorroduna.<br />

a) - b) Serlio, S. Libro III de Arquitectura. Escudetes<br />

correiformes. c) Escudo-emblema de don Rodrigo Mercado.<br />

d) Escudo con máscara en San Miguel.<br />

por cuartos de esfera acasetonados con bordes correiformes,<br />

salvo las de San Miguel y San Mateo que presentan un<br />

perfil vegetalizado, y en los otros dos cuerpos con conchas<br />

o veneras con la charnela al revés y, asimismo, correiformes.<br />

La concha representa en el pensamiento neoplatónico<br />

el nacimiento del amor celeste y se equipara en el mensaje<br />

cristiano al bautismo. En el banco aparentan soportar la<br />

estructura del retablo, adosados<br />

a ménsulas, dos de los<br />

cuatro telamones originales<br />

que, oprimidos por el pecado,<br />

simbolizan al cuerpo como<br />

cárcel del alma. Se trata de<br />

una de las más tempranas<br />

representaciones que conocemos<br />

en un retablo del País<br />

Vasco de la figura del esclavo<br />

neoplatónico en forma de<br />

atlante.<br />

Junto a motivos inspirados<br />

en grabados de la escuela de<br />

Mantegna y Rafael y, en última<br />

instancia, en relieves de sarcófagos<br />

clásicos, encontramos<br />

ya a mediados de la década de los 40 en Oñati varios de los<br />

ornamentos que caracterizan al Manierismo fantástico más<br />

internacional, extraídos de grabados franceses y flamencos<br />

de la escuela de Fontainebleau 70 . Estos motivos, que solo se<br />

generalizarán en el cuadrante norte peninsular a partir de<br />

70 GRUBER, A. (dir.) y otros: L,art décoratif en Europe. Renaissance et<br />

Manierisme. Citadelles & Mazenod. París, 1993. Agrupa como motivos<br />

significativos los entrelazos, follajes, grutescos, mascarones,<br />

candelabros, morescos, cueros y cartuchos.<br />

ZERNER, H.: Ecole de Fontainebleau. Gravures. París, 1969.<br />

MÜLLER PROFUMO, L.: El ornamento icónico y la arquitectura,<br />

1400-1600. Ensayos Arte Cátedra. Madrid, 1985.<br />

d)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!